Han har äntligen fått folkets kärlek – nu är Lidas störst

SPORTBLADET

Är Nicklas Lidström den störste svenske hockeyspelaren genom tiderna?

Större än Foppa, större än Sudden, större än Salming?

Jag börjar luta åt det.

Det finns av naturliga skäl ingen matematisk formel som hjälper en att räkna ut en hockeyspelares storhet.

Men Nicklas Lidström skaffade sig något han inte tidigare hade under OS i Turin förra vintern.

Och då tänker jag inte bara på OS-guldet – utan även på kärleken från alla hockeyälskande svenskar. Hans direktskott spikrakt upp i finländske målvakten Antero Nittymäkis högra kryss, var lika mäktigt som matchavgörande.

Sverige hade fått en ny hjälte.

Äntligen fick folk upp ögonen

Folk fick äntligen upp ögonen för vilken stor hockeyspelare Nicklas Lidström alltid har varit i NHL.

Lidas hade fram till dess inte varit i närheten av den uppmärksamhet som Peter Forsberg och Mats Sundin fått.

Till stor del beroende på att Foppa och Sudden tidigt tog en plats i den svenska idrottssjälen med mål lika avgörande som Lidas kanonskott i Turin.

Sudden med sitt solomål mot Sovjet i VM 1991, som betydde 2–1 och svenskt VM–guld.

Foppa med sin straff i OS-finalen i Lillehammer 1994.

Därför var det bara logiskt att även Lidström fick sin plats i den svenska idrottshistorien – och att det var Foppa och Sudden som serverade honom innan målet.

Meritmässigt störst

Nicklas Lidström är rent meritmässigt den störste svensk som spelat i NHL.

Han har vunnit fyra Norris Trophy som NHL:s bästa back och han tog hem Conn Smythe Trophy som Stanley Cup-slutspelets mest värdefulla spelare 2002. Han har vunnit tre Stanley Cup. Och han var tvåa i omröstningen till Årets Rookie 1991-92, slagen bara av ryska underbarnet Pavel Bure.

De blytunga meriterna kan bara Peter Forsberg konkurrera med.

Men Foppa har alla skador emot sig. Han kommer aldrig att nå ens 1 000 NHL-matcher.

Mats Sundin har blivit utan priser, men är en järnman som spelat hem tre VM-guld och ett OS-guld till Sverige. Han har stått pall år efter år i världens mest krävande hockeystad.

Och så Salming.

Hans prisskåp är inte direkt välfyllt, men han var en banbrytare som förändrade NHL för alla de européer som skulle följa efter honom.

Han tog smällarna i en tid då européer kallades chickens och ansågs som lovligt byte på isen.

Kväll efter kväll.

En bragd i ordets rätta bemärkelse.

Jag tycker i stort sett att de är lika stora – alla fyra.

På sina olika sätt.

Men med fyra röstsedlar, bara en röst och tvingad att välja – då säger jag Nicklas Lidström.

Speciellt en dag som denna.