Sport-Sveriges 15 bästa bloggar

Lars Nylin väljer bland åsiktsmaskinerna på nätet

SPORTBLADET

Det började i mitten av 1990-talet. Vanliga dödliga mediekonsumenter hörde talas om dem för tre-fyra år sedan. För tre år sedan började vi roas eller retas av Robert Lauls eskapader i mediet. 2008 är de troligen så många att de skulle fylla Starke Arvid i Ljungskile. Kanske skulle även några av dem få ihop ett par minnesvärda reflektioner över fotbollsanläggningen i fråga.

Fenomenet sportbloggare har vare sig vi vill det eller inte kommit för att stanna. Majoriteten av sportbloggarna borde ha låtit sina reflektioner stanna i en stenålders blyertsstänkta dagbok. Åtminstone borde de ha insett att det finns poänger med att tänka till en gång innan man sparar och publicerar.

Några sportbloggare är så intressanta att fanns de inte skulle de uppfinnas.

Den sortens bloggare skriver sådant som de tryckta tidningarnas krönikörer inte hinner, eller vill, eller kan formulera. De får oss att prenumerera på deras alster med hjälp av något som kallas RSS.

Ibland är de bästa sportbloggarna vanliga dödliga journalister. Som i bloggformatet får ett utrymme och ett tempo som passar dem bättre än de grå tryckta tidningarnas charm.

Andra skickliga bloggare kan vara hyperkunniga amatörer som i bloggatmosfären snor åt sig de kanaler som etablerade media inte gett dem. Detta ofta beroende på att etablerade media inte ens har vetat om att de existerat. Kanske inte bör känna till dem. En av poängerna med bloggandet är oavsett ämne just att komma fram i en smal nisch och ösa på så kunnigt att effekten blir bred.

Men så har vi också sportbloggandets clou. Den bloggande idrottaren.

Denne kan vara Elfsborgs James Keene och skriva tre rader på Fotbolldirekt.com efter var fjärde match i allsvenskan. Var sjunde match vid motgång. Eller Pontus Wernbloom i Blåvitt som tröttnade på bloggandet i Göteborgs-Posten när han själv blev bänkad.

Men sportstjärnan kan också vara skidskytten Björn Ferry eller gymnasten Victoria Wagner. Alltså berättarglada amatörskribenter som proffsigt avslöjar sina dagböcker inifrån en idrott. Detaljer som gör oss ignoranta okunniga fascinerade av en sport som vi innan detta såg som ett socialt handikapp.

I bästa fall är sportstjärnan Kalmar FF:s Henrik Rydström. Vi får då inte bara inblickar i en elitidrottares vardag. Vi får även texter som är betydligt intressantare och mer välskrivna än det mesta som traditionella sportjournalister hasplar ur sig när de stressade sätts att blogga.

Sportmagasinets topp 15 över 2008 års svenska sportbloggare är en mix av alla dessa sorters bloggare. Trots olikheterna i förutsättningar och idé har de ändå det viktigaste gemensamt: de har alla tron att de i varje givet ögonblick har en vettig reflektion att förmedla. Och att det i princip dygnet runt finns dem där ute som vill dela den.

FAKTA

HÄR ÄR SVERIGES 15 BÄSTA SPORTBLOGGAR

1. HENRIK RYDSTRÖM

Som spelare i Kalmar FF är han en mittfältsjobbare mer teknisk än det tycks vid första anblick. Och dessutom utrustad med allsvenskans mest idoga motormun. Som bloggare går han på i samma stil med samma plus. Som en bloggsfärens Stefan Sundström – en lämpligare jämförelse än Rydströms favoriter Winnerbäck och Plura – pekar Rydström med hela skrivhanden mot allt det som engagerar honom. Han kan vara ytterst privat. Texterna om att vara ensampappa efter en separation berör även cementsjälar. Han kan vara elak. Den motståndare som är lite som han är själv; provocerande, pratglad, envis: får sannerligen veta att han lever. Han är nästan alltid rolig. Det är en gåta om inget bokförlag samlar Rydströms bästa texter.

Henry Rydström

2. PER BJURMAN OCH TOMAS ROS

Sportbladet startade förra vintern en NHL-blogg med hockeyreportern Tomas Ros och USA-korrespondenten Per Bjurman som skribenter. Det annonserades i förhand att bloggen skulle summera ”lite rykten och surr”. I själva verket blev det Per Bjurmans soloföreställning. Killen som AB-läsare mest känner som popguru och Håkan Hellström-kyssare kom plötsligt i trans. De nattliga rapporterna från Stanley Cup blev en hockeysalig ”stream-of-conciousness”. Där det inte överraskade när Bjurman slutsummerade med orden ”det roligaste jag gjort under 25 år som skribent”.

Bjurman och Ros

3. MARCUS BIRRO

Han tar i så att han ibland måste bli illamående. I varje text i sin blogg om italiensk fotboll på supportersajten Svenska Fans staplar anarkisten Birro ihop dallrande slott av ord. Men trots yvigheten – Birros sanning att alla som inte älskar italiensk fotboll är emot – går det inte att låta bli att dras med av. Stundtals luras man att tro att Serie A faktiskt är den största av ligor. Då har man sannerligen lyckats som bloggare.

Marcus Birro

4. PATRICK EKWALL

De finns de som inte kan se Patrick Ekwall utan att se rött. Eller snarast vitt. Vitt som i vita kavajer och ett leende så Listerinvitt att ett genomsnittligt handbollslandslag effektivt bländas bort ur tv-bilden. Men bortom seriefiguren Ekwall finns en skarp tyckare. Som aldrig är så pricksäker som på sin blogg. Det egotrams som grumlade hans krönikor i TV4-sporten blir här bränslet. Ekwall är den ende på TV4 som vågar vara elak mot den egna kanalen. Ekwall är en av få som säger saker om relationen landslag och medier som låter kunnigt. Enda minuset: De privata inslagen i bloggen känns ofta påklistrade.

Patrick Ekwall

5. BARA BEN PÅ GLENN HYSÉN

Officiellt är Blåvittbloggen en supporterblogg skriven av ett stort antal svårt engagerade fans av IFK Göteborg. Men i verkligheten är den Markus Hankins show. Det är denne vänsterprovokatör som står bakom det mest på ”Bara ben” som får uppmärksamhet utanför Änglarnas supporters. Stundtals blir Hankins en banal provokatör. Men ofta är han sylvass och en värdig arvtagare till andra frontlinjespringare från Sveriges framsida. Det finns andra begåvade supporterbloggar, men ingen är som denna så ofta intressant även för en utomstående.

Bara ben på Glenn Hysén

6. ROBERT LAUL

Han var först, han är utan tvekan störst och han är oftast mest. Talar man allmän ”jag-var-där-och-snokade”-känsla är Sportbladets Robert Laul i en klass för sig av svenska fotbollsbloggare. Han stoppar dessutom in en och annan exklusiv nyhet i sina inlägg – vilket adderar till läslusten. Tyvärr är han inte lika kul om man inte delar hans film, musik, eller litteratursmak. Men var bara lugn, bortom inslag om den senaste Hollywoodrullen kommer nya nedslag i högaktuella fotbollsmiljöer.

Robert Laul

7. JANTE ABRAHAMSSON

Ett slags bra sportblogg är den som får den självutnämnde experten att känna sig okunnig. Jante Abrahamsson driver en sådan på sajten hockeysverige.se. Här finns mycket lite av privata miljöer kring Luleåkillen Abrahamsson. Här presenteras knappast texter som något förlag kommer att samla i en cool antologi. Men här finns hur mycket som helst av en aktuell hockeykunskap som får fler än den genomsnittlige ishockeyfantasten att imponerat känna behov av uppdatering.

Jante Abrahamsson

8. ERIC FRANZÉN

Landets bäste golfbloggare finns hos golf.se. Det finns andra golfbloggare som är flitigare och möjligen kunnigare, som den älskvärde ”golfer” på http://golfers.blogg.se. Men Franzén har ett språk som gör att hans blogg även kan fascinera den som så smått tröttnade på golf redan när Sven Tumba byggde banor i Moskva.

Eric Franzén

9. ”FIDDE” ROSENGREN

Landets skickligaste tennistränare, Fredrik ”Fidde” Rosengren, i modern tid har givetvis en massa insidefakta om sin sport. Detta använder Rosengren i en tennisblogg som är lika delar träningsrapporter – hans bäste adept är idag kroaten Mario Ancic – och allmänna reflektioner från ATP-cirkusen. Vilken verkligen kan vara just en cirkus. Något som ”Fidde” inte döljer i en blogg som är intressant även för den som fått för sig att tennis är en sport där man numera bara räknar servess och kontanter.

”Fidde” Rosengren

10. TRE HÖRNOR STRAFF

Det här är ännu en blogg med ambitionen att bredda perspektiven på fotbollsbevakningen till världen bortom allsvenska mål, ledbandsskador och övergångar till danska SAS-ligan. När Offside-skribenten Jesper Högström skriver på ”Tre hörnor straff” lyckas bloggen bättre än någon blogg med den ambitionen. Med tätare inlägg är detta en potentiell raket på senare bloggrankingar i Sportmagasinet.

Tre hörnor straff

11. JUNIVALLEN

Sedan 2005 har Malena Johansson drivit en blogg som ytterst handlar om… Francesco Totti! Men på vägen till ständiga hyllningar av fotbollsgreven av Rom gör Johansson alltid kunniga reflektioner kring fotboll i allmänhet, italiensk fotboll i synnerhet, italiensk debatt och politik och…Totti! Tutti Totti blir det. Men besynnerligt nog, som läsare av ”Junivallen” vill man bara ha mer av den varan.

Junivallen

12. NIKLAS WIKEGÅRD

När Wikegård bloggar blir man utan hans typiska imperativ: ”Gå, gå, gå!” och allt det där han pysslar med under en het hockeymatch. Däremot så får man en tyckare som ständigt vill vara med och fajtas. Här serveras inga privata miljöer, men hockeymiljön kan han utan och innan.

Niklas Wikegård

13. PELLE BLOHM

Pelle Blohm har tidigare gett ut en bok om att vara fotbollsproffs i Kina. Och även hans relativt färska blogg är litterär. Eller rättare sagt kvasilitterär om man vill vara elak. Sila de mest uppblåsta pretentionerna och det finns här en blogg för den som vill få inhamrat att fotboll även kan utövas av folk med mer än Ferraribilar på hjärnan. Ryktet säger dock att Blohm kör Lexus, ett faktum som han i så fall kommer ifrån med hedern i behåll.

Pelle Blohm

14. VERONICA WAGNER

Sommarens mest omdiskuterade OS-petning fick sina följder även i gymnasten Veronica Wagners blogg i gratistidningen Metro. Hon ändrade i sin presentation till: ”Jag tränar gymnastik på, tja tydligen inte tillräckligt hög nivå.” Men som bloggare duger hon bra. Inläggen är mest snabba dagsboksnoteringar kryddade med Youtubeklipp och egna bilder. Men närvarokänslan är stark. Förhoppningsvis överlever Wagners bloggande även Svenska Olympiska Kommitén nix till Peking.

Veronica Wagner

15. MARK IN DA PARK

På en sida av sportbloggsgänget finns Kalmar FF:s mittfältsterrier Henrik Rydström som skriver som en bloggandets Plura Jonsson i Eldkvarn. På den andra sidan finns Djurgårdens hiphopmålvakt Mark Owuya som lagssportbloggandets svar på Adam Tensta. Den som fallit för Rydströms litterära gåspenna kan nog få problem med Marks slumpmässiga stenografi från asfalten. Det är milt uttryckt två sidor av samma mynt.

Mark in da Park

LISTAN FINNS MED I SPORTMAGASINETS AUGUSTINUMMER.

Lars Nylin