Inget kan STOPPA New York Yankees

Anrell: Herregud, vart är USA på väg...? Rena kommunismen

1 av 3 | Foto: Foto: AP
Den legendariske closern Mariano Rivera avslutade matchen.
SPORTBLADET

NEW YORK. Det var Jay-Z, det var Usain Bolt, det var regn – och det var jag.

Och mitt i regnet hamnade vi mitt i firandet av New York Yankees som vann mästerskapet – American League East Champions – med konfetti och spelare dränkta i öl och svett.

Det var Drömresans tredje mästerskap efter Superbowl i Tampa och Champions League-finalen i Rom.

Det var mitt livs första basebollmatch i MLB. Jag har sett ett otal på tv, men ingen på riktigt.

Vad motsvarade förväntningarna – vad gjorde det inte?

1. Alla människor åt saker hela tiden. Vitlökspommesfrites med ostsås (mmm...), Philly cheesesteak (ganska gott), hamburgare dränkt i ost (äckligt) och öl, öl, öl och öl (mmm...).

2. Två homeruns. Varken mer eller mindre. Men homerunsen var inte det enda

publiken älskade. Det var allt från strikes, lyror, dubbelspel, kast, och rent allmänt det defensiva spelet. En pitcher är en lika stor stjärna som en slagman.

3. Publiken var inte alltför fet. Tvärtom. Maten är slabbig ofta, visst, men folk verkar äta normalt andra dagar på året. Några var dock rätt feta, ja...

4. Det var inte svindyrt att se baseboll. Det skiljer den från de flesta andra amerikanska sporter. Min biljett kostade 40 dollar – 280 spänn. Jämför det med Barcelonas eller Manchester Uniteds priser. 280 spänn är inte dyrare än ett derby i Stockholm.

Baseboll är en sport där arbetsklassen i USA fortfarande har råd att gå på matcher.

5. Det var massor av kvinnor på läktarna. Flera lag i ligan har upp till 45 procent kvinnor i publiken.

6. Min biljett till den slutsålda matchen kostade i och för sig 340 dollar eftersom jag köpte den från Sverige via en biljettagent i New York och den fraktades via DHL och Ponnyexpressen till Sverige och alla skulle tydligen ha sitt.

Men ändå; jag fick ju vara på samma arena som Skavlands kompis Jay-Z och min egen kompis från friidrotts-VM Bolt.

Hundra meter från boxningsringen

På väg till arenan passerade jag den gamla Yankee Stadium som låg insvept i tyg och såg ut som om den skulle rivas. Lite tragiskt. Hade gärna sett matchen där – och känt vingslagen från Ingemar Johanssons match mot Floyd.

Men jag var ändå bara hundra meter från platsen där ringen låg. Det var stort bara det.

7. Rivaliteten var tydlig. ”Boston sucks” var den vanligaste ramsan, som en ordlek på Boston Sox. Ganska kul, tyckte jag.

8. Ingen i Yankees får se ovårdad och slafsig ut på planen. George Constanzas chef tycker sånt är viktigt. Det gläder en man som blev vald till Sveriges sämst klädda en gång i tiden.

9. Tuggtobak – en klassisk accessor – är förbjudet i ligan.

Herregud, vart är USA på väg...? Rena kommunismen, om ni frågar mig.

Matchen då?

New York Yankees har haft problem med sina pitchers på sistone. A.J. Burnett och framför allt guldkalven Joba Chamberlain har fått mycket kritik.

Ett lag utan fungerande pitchers har inte en chans i slutspel. Kommer det att stjälpa Yankees i oktober? Efter helgens serie är svaret ett tydligt nej.

Joba kom starkt tillbaka i fredags ochi lördags visade CC Sabathia att han är startmannen i första slutspelsmatchen.

I söndags såg jag Andy Pettitte visa klass. Efter en trög start i regnet kom pitchern starkt tillbaka i tredje inningen och efter det regnade det bara strikes.

Mariano Riveras entré var bäst

Med avlösarpitchers som har kommit igång de också så ser det riktigt bra ut på kastarsidan.

Bäst var ändå att se den redan legendariska closern Mariano Rivera komma in på Yankee Stadium i den sista inningen, som vanligt ackompanjerad av ”Enter Sandman” av Metallica. John Blund. God natt. Gåshud...

Det var också tydligt att offensiven inte blir något problem för the Bronx bombers. Alex Rodriguez såg inledningsvis så loj ut som bara han kan när det inte fungerar. Men A-Rod kom också igen och sprang in den avgörande poängen i sjätte inningen.

Nu gäller det bara för Madonnas gamla pojkvän att visa att han kan lyckas även i ett slutspel.

Canos sköna revansch

Men det är två andra spelare som uppenbarligen har bäst självförtroende och som kan avgöra ett slutspel till Yankees fördel.

Den ena är supporterfavoriten Mark Texieira (vars homerun i 8:e inningen var bland det värsta och högsta jag sett) och den andra är Robinson Cano. Cano på andra bas har haft ett grymt år.

Speciellt med tanke på att han för exakt ett år sen petades från laget för dålig inställning och lojhet. I år tycker tränaren som petade honom, Joe Girardi, att Cano är ”lika bra som guld”.

Nej, jag tror inget kan stoppa Yankees som verkar hittat tillbaka till formen och toppat den. Serien mot Boston har varit en imponerande uppvisning.

Med sju matcher kvar till slutspelet tror jag inte den formen hinner försvinna. Det blir verkligen ingen lätt uppgift för de andra divisionsvinnarna att slå tillbaka New York.