SPRICKAN

Nya procentregeln splittrar idrottsrörelsen: ”Förstår inte Fotbollförbundet”

Friidrottsförbundet är för dagens 51-procentsregel medans Fotbollförbundet vill ändra till den så kallade 10-procentsregeln.
Friidrottsförbundet är för dagens 51-procentsregel medans Fotbollförbundet vill ändra till den så kallade 10-procentsregeln.
SPORTBLADET

Bolagiseringsfrågan skapar en spricka inom svensk idrott – igen.

Det visar en rundringning till de 26 största förbunden som Sportbladet genomfört.

– Jag har ingen förståelse för hur fotbollförbundets linje skulle leda till en positiv utveckling, säger friidrottsförbundets ordförande Lennart Karlberg.

Svenska Fotbollförbundet (SvFF) anser att det fram-över bör räcka att den ideella föreningen äger tio procent i det idrottsbolag som representerar föreningen.

Vid Sportbladets rundringning är SvFF ensamt om den ståndpunkten bland de förbund som offentligt berättar om var de står i frågan.

Drygt hälften av de Sportbladet talat med har inte bestämt sig eller vill inte uppge vartåt de lutar.

Hälften vill ändra

Bland de övriga alternativen får RF-förslaget 27 procent av förbundens stöd.

Svenska Ishockey-, Gymnastik-, Handikappidrotts- och Innebandyförbundet är några av dem som ställer sig bakom en ny gräns där kravet blir att den ideella föreningen ska äga 34 procent av aktierna jämfört med dagens krav på 51 procent.

Mer än hälften av förbunden som Sportbladet talat med tror att investeringarna i svenska idrottsbolag skulle öka om ett större externt ägande tilläts. Trots det tycks inte förbunden vara beredda att lätta på ägarreglerna i för stor utsträckning.

Svårare med bidrag

– Med fler idrottsbolag i framtiden med andra ägare än klubbarna skulle det bli svårare att få bidrag från staten. Ska lilla Sverige fortsätta att ha relativt stora idrottsframgångar så är dagens finansieringsmodell nödvändig. Det handlar om en samverkan mellan stat, kommun och näringslivet

i hjälpen till klubbarna, säger Svenska Friidrottsförbundets ordförande Lennart Karlberg.

Friidrotten tillsammans med Svenska Bordtennisförbundet är motståndare till att lätta på reglerna.

– Det finns ingen seriös investerare som går in i ett idrotts-AB och tror att det är en lönsam affär. Det är feltänk från början att ändrade regler skulle ge mer pengar. Marknaden är för liten för det i Sverige, säger Karlberg.

Frågan avgörs vid Riks-idrottsmötet i Uppsala 27–29 maj när 70 specialförbund och 20 distriktsförbund röstar i frågan.