Wennerholm: Tre segrar i sudden death – men Luleå förtjänar all sin tur

SPORTBLADET

SKELLEFTEÅ. Sudden.

Ett av hockey-Sveriges största namn är SM-slutspelets hetaste samtalsämne.

Sudden som i sudden death.

Luleås dödliga vapen.

Sex suddensegrar och lika många extrapoäng i grundserien gav norrbottningarna en sensationell fjärdeplats.

Två suddensegrar avgjorde kvartsfinalserien mot Djurgården.

Så när slutsignalen gick efter tredje perioden och 3–3 i första SM- finalen mot Skellefteå tänkte jag tyst: Det här vinner Luleå.

Dödstyst i arenan

Så blev det också och det känns nästan meningslöst att försöka förklara varför.

Det finns ingen rimlig förklaring.

Skellefteå tryckte på som galningar i två power play och hade massor av chanser att avgöra det här, innan Luleå stack upp och fick ett längre anfall efter drygt halva förlängningsperioden.

Lagets yngste spelare, 18-årige österrikaren Konstantin Komarek grävde fram pucken till lagets äldsta spelare, 35-årige lagkaptenen Anders Burström, och matchen var avgjord.

Och uttrycket ”plötslig död” gjorde skäl för namnet.

Det blev dödstyst bland alla åskådare i Skellefteå Kraft Arena, förutom hos Luleå-klacken nere i hörnet bakom Luleås mål.

Luleå hade 6–1 i suddenavgöranden i grundserien, där de bara hade fem minuter på sig att avgöra. Det var överlägset bäst av alla lag. Det har 3–0 i suddensegrar hittills i slutspelet.

Det skulle kunna kallas ett hemligt vapen om det fanns en rimlig förklaring till att Luleå är nästan 100-procentiga i sudden death den här säsongen.

Samtidigt kan det inte bara vara tur och tillfälligheter, även om det naturligtvis är en bidragande orsak.

Men nog skulle det rinna ut en hel del matjord ur Jonas Rönnqvist fickor om man bad honom vända ut och in på dem.

Inte en enda stjärna i Luleå

Samtidigt är tur och skicklighet två saker som alltid går hand i hand.

Det går inte att vinna utan det andra och tur är något man förtjänar.

Få lag förtjänar det bättre än Luleå.

Jag tror aldrig jag sett ett lag som jobbar så hårt i matcherna.

Alla spelare vet vad de ska göra därute på isen, alla gör sitt jobb och ingen faller ur den roll de har att sköta.

Kan ni räkna upp en enda spelare som kan kallas stjärna i Luleå?

Jag kan det inte.

Möjligen målvakten Anders Nilsson som har potential att bli en NHL- målvakt i framtiden.

Annars står stjärnorna i båset.

Hyllade Jonas Rönnqvist, stenansiktet Thomas ”Bulan” Berglund och den kanske mest underskattade av dem alla, backcoachen Roger Åkerström.

Jag har skrivit det förr:

Det är inga coacher man vill träffa i båset efter ett dåligt byte.

Men vad gäller Åkerströms insats så har Luleås backspel varit sensationellt bra i slutspelet, trots att det egentligen består av en andrasortering som ratats av andra klubbar.

35-årige veteranen Janne Niinimaa har en meritlista som är längre än hela Luleås, men han fick ändå gå från svenska mästarna HV 71 i våras och få elitserieklubbar var intresserade av hans tjänster.

Robin Jonsson fick inget nytt kontrakt i Färjestad, men hans tandlösa flin är själva symbolen för det här slutspelet så här långt.

Blir grinigare senare

Speciellt efter det avgörande målet i sudden mot Djurgården. Det var hans första mål på hela säsongen.

Gårdagens matchhjälte Anders Burström gjorde tre mål på 52 matcher i grundserien och hade inte gjort ett enda de sju kvartsfinalerna mot Djurgården.

Förklara det den som kan.

Annars blev det här första ”Slaget om Norrland” inte så hett som jag väntat mig.

Men första matcherna i en lång slutspelsserie brukar inte bli det.

Det behöver gå någon match eller två innan spelare och tränare komemr att bli riktigt griniga på varandra.

Däremot var Skellefteås tränare Anders Forsberg riktigt underhållande på presskonferensen efteråt då han menade att Luleå inte varit i närheten av att vara värda att vinna.

Det är väl det tuffaste som sagts av en tränare under hela SM-slutspelet.

Till viss det kan jag hålla med honom om man bara räknar målchanser och spelövertag från andra perioden och framåt.

Men det gäller att slå in den där sista spiken också.

Och hittills den här säsongen har Luleå 4–2 i matcher mot grannen i söder.

Det är inte bara en tillfällighet.