Lars-Gunnar ligger på rygg i kliniksängen. Slangar sticker in i näsan. Men Tommy Engstrand märker att vännens blick är pigg.
– Grabben, du ser förjävla bra ut. Du kan gå ut i dag och hoppa tresteg i Finnkampen.
– Nej tyvärr. Jag är bara anmäld i längd.
22 augusti reser sig Lars-Gunnar Björklund upp och visar en plastficka. Däri ligger ”Sportbladet”, en snart 70 år gammal tidning som han i barnaår skrev ihop med Tommy Engstrand.
”Jag ska berätta något om unge herr Engstrand”. Så börjar han talet till sin två år yngre vän. Rösten skorrar och rosslar, men gästerna på releasefesten på hotellet i Stockholm applåderar efteråt.
När tillställningen tar slut åker Tommy Engstrand, som precis som Lars-Gunnar är legendarisk för sina sportreferat, vidare med flera av gästerna. Men Björklund är för trött, så han och frun Lena vänder i stället hemåt.
Dagen efter måste Lars-Gunnar till sjukhus. Han skrivs in på Karolinskas thoraxklinik för lungfibros och hjärtflimmer. Från den stunden håller Tommy Engstrand nära kontakt med Lars-Gunnar och Lena. Söndag den andra september åker han till sjukhuset och ser sin ex-kollega ligga till sängs. Slangar i näsan, men med en blick lika klar som humorn.
Engstrand ber honom delta i Finnkampens tresteg, som skulle avgöras senare den dagen, men Björklund avböjer med motiveringen att han är anmäld i längdhopp.
En tid efter besöket pratar Tommy med Sportbladet.
– Vi satt och snackade. Han frågade hur det går med boken jag just släppt. ”Hoppas du säljer mer än jag gjorde”, sa han.
Hur var det att märka att han trots bekymren är klar nog att skämta?
– Underbart. Vi är båda från Tomtebogatan och har lattjat sedan han var sex och jag fyra. Han säger alltid kul saker.
Hur var talet han höll till dig strax innan han åkte till sjukhuset?
– Det var ett lysande litet tal. Han är en retorisk mästare. Rösten börjar svika honom och han såg hängig ut, men likförbannat blommade han ut och gjorde ett nytt mästerverk.