Huliganutredningen klar: Så ska de stoppas

”Är väldigt bekymrad över infiltrationen i klubbarna”

1 av 5 | Foto: Bildbyrån, Robin Nordlund, Per-Olof Sännås
portar polisen Ett av förslagen i utredningen är att klubbarna står för all säkerhet på arenorna – utom vid högriskmatcher.
SPORTBLADET

Är firmamedlemmar i dag så djupt inne i fotbolls- och ishockeyföreningar att det kan beskrivas som ett slags kidnappning av dessa storklubbar?

– Det är frestande att svara ja på den frågan. Jag är bekymrad över infiltrationen, säger regeringssamordnaren Björn Eriksson.

Den före detta rikspolischefen har i över ett år utrett det idrottsrelaterade våldet i den så kallade Huliganutredningen. I dag presenteras slutbetänkandet ”Mer glädje för pengarna” vid en pressträff på Rosenbad i Stockholm.

En av nyheterna Björn Eriksson föreslår är att bengaler ska tillåtas under förutsättning att det skapas ett område för eldningen och organiseras via ett ansökningsförfarande.

”Ingen ska betala”

Vidare har utredningen tittat på den uppmärksammade frågan om polisnotor. Björn Eriksson slår fast att samma regler måste gälla oavsett det handlar om ideella föreningar eller idrottsaktiebolag. I dag debiteras endast föreningar som driver verksamheten i aktiebolagsform.

– Mitt förslag är att ingen ska behöva betala, säger Björn Eriksson.

Ändå tror han att polisnotorna blir kvar men föreslår då en nyordning som kommer att sänka kostnaderna för klubbarna – nämligen att porta polisen från de flesta matcher.

– Det handlar om att arrangören ansvarar för hela säkerheten. Det fungerar i Tyskland och England. Jag har sett 60 matcher den här perioden och förstår inte varför det behöver vara poliser på alla matcher.

– Polisen ska enbart kopplas in vid högriskmatcher eller om arrangören tappar kontrollen. Då har polisen rätt att ta betalt för insatsen men det här systemet skulle sänka kostnaderna avsevärt, säger Björn Eriksson som även vill se över begreppet ”högriskmatch”.

– Alla AIK:s matcher är inte högriskmatcher, säger han.

En betydande del av utredningen – fyra kapitel – ägnas åt firmakulturen.

– Det är en unik kartläggning. Den bygger på ett samarbete med Malmö högskola och Rikskriminalen. Jag har samlat in tunga berättelser från killar om varför de har hamnat där de har hamnat. Bilden jag får fram är inte rolig, säger Björn Eriksson.

Ett Stockholmsproblem

Redan i fjolårets delbetänkande uppmanade Eriksson polisen att upprätta speciella aktionsplaner för att lagföra kriminella firmamedlemmar. Nu har han studerat situationen på djupet som i första hand är ett Stockholmsproblem men tendenserna finns även i landets övriga storklubbar.

– Jag är väldigt bekymrad över att klubbar infiltreras, säger han.

Menar du att en del klubbar är mer eller mindre kidnappade av firmor?

– Det är frestande att svara ja på den frågan. Det här är något man talar alldeles för lite om, säger Björn Eriksson och ber att få utveckla detta vidare under dagens presskonferens.

Nationellt register

Men han riktar i sammanhanget skarp kritik mot Justitiedepartementet som ännu inte genomfört de lagförslag som föreslogs i fjolårets delbetänkande. Det handlade om tilltädelseförbud i upp till tre år, ett nationellt register över alla som är avstängda samt att lagen om maskeringsförbud ska gälla även vid idrottsevenemang.

FAKTA

Huliganutredningen

  Innehållet i rapporten tar upp frågor som den goda supporterkulturen,förebyggande insatser, alkohol- och drogfrågor, arrangemangsfrågor,arenasäkerhet samt en uppföljning av de förslag utredningen lämnat i sitt delbetänkande. Vidare behandlas bland annat kriminell infiltration och våld, hot och trakasserier inom fotboll och ishockey.

  Utredningen Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang tillsattes av regeringen i mars 2011. Utredningen lämnade i april 2012 delbetänkandet Mindre våld för pengarna och i juni 2012 Skrivelse med anledning av riksdagens beslut om anmälningsplikt vid idrottsarrangemang.

Med slutbetänkandet Mera glädje för pengarna är utredningen avslutad.