14-2 i en VM-premiär är som ett hån mot hela turneringen

SPORTBLADET

VÄSTERÅS

Det är som att hamna mitt i filmen ”Cinema Paradiso” i en förvirrad svensk version.

Urusla högtalare skallrar, osynligt fyrverkeri i dagsljus och en skylt av lite rörande neonliknande glödlampor förkunnar att nu kan det börja. Det ryker lite. Folk applåderar högtidligt och artigt.

Det är knappt man vet om man står i verkligheten eller i en film. Det är knappt man vet om man vill vakna upp. Det är bandy-VM.

Jag har lite svårt att ta motståndet på allvar.

Sverige möter Kazakstan. Svenska laget tar motståndet på allvar. Efter 1.50 står det 1-0. Magnus Muhrén slår in bollen efter hörna. Efter 4.07 står det 2-0 efter ett frislag. Daniel Eriksson gör målet. Efter 6.38 är det 3-0. Patrik Södergren.

Det är allvar, tydligen. Sen står man och håller lite på Kazakstan eftersom man har den där förvirrade idén om att idrott gärna får vara lite jämt och lite spännande. Det är det inte. När Sverige framåt 86:e minuten gör 14-2 genom ett skott av Marcus Bergwall jublar folk och applåderar friskt. De blir verkligen glada när Bergwall faktiskt klarar av att göra 14-2. Det är nästan som de känner sig befriade.

Transportsträckor

Jag hänger inte med riktigt där. Det finns transportsträckor och det finns transportsträckor, men 14-2 i en VM-premiär är som ett hån mot hela turneringen. Men jag vet ju i och för sig varför vi är här. Vi deltar i ett gruppspel som enbart går ut på att ta bort ett enda land från slutspelet. Och det landet bör helst vara Norge. Kazakstan är alltså bättre än Norge enligt experterna. 14-2 står det på tavlan och blotta tanken på att Norge är ännu sämre är en smula makaber.

Men jag har lite svårt att ta Kazakstan på allvar.

Jag vet att jag är färgad av tv-programmet ”Ali G” med figuren Borat från Kazakstan. Hoppas ni har sett honom. Han är skitrolig. En klumpig mansgris med mustasch på besök i USA. Spelarna i Kazakstans lag ser inte ut som Borat. De har inte mustasch. Klumpiga? Ja. Men de ser snälla ut. Mjuka. Svärmorsdrömmar. Ali G har fel.

Bolla och rulla

De var mjuka på plan också. Svärmorsdrömmar. Svenskarna bara åkte ifrån dem. Mina kollegor från Archangelsk Avis skakade på huvudena. När Pandora sjöng Sveriges nationalsång före matchen skakade de också på huvudena. Det lät lite som Borat från Kazakstan.

När Pugh Rogefeldt sjöng ”Bolla och rulla” som ett slags VM-låt var det däremot en tung upptakt. Fullt gung på läktaren. Vilken bandy-låt. Pugh är det bästa Västerås skapat. Asea får ursäkta.

Kung i stan

Själv stod jag och grubblade över detta att bandybollen inte är lackröd längre. Vilken chock. Den är inte ens orange längre. Och den är definitivt inget nystan. Den är snarare cerisröd. Eller chockrosa. Den var snygg, men var den en bandyboll? Sånt kan man grubbla på mitt i bandydramat i solskenet.

Landshövdingen Mats Svegfors satte igång VM med att ge en cerisrött bandyboll till domaren. Om Svegfors är landshövding i Västerås är Per Fosshaug kung i stan. Det såg man tydligt. Han är avstängd men sprätte runt i tv-studion och sen gled han ut i folkhavet i sin vita Canada Goosejacka som vilket prinsessgemål som helst. Alla hälsade. Fosshaug hälsade tillbaka på alla.

–Det var jättesvårt att spela i dag. Vi hade lite problem med försvarsspelet, sa Kazakstans förbundskapten Alekseij Nikisjov efter matchen.

Lite problem? Vilket understatement. Borat skulle inte sagt det bättre. Lite problem - det stod 7-1 i paus.  Nikisjov ser ut som om han gärna skulle ringt alla familjer i hela världen för att slippa sitta på den presskonferensen och läsa domarens matchrapport. Rösten darrar.

Sverige coach Kenth Hultqvist var mera tydlig.

Ladda med pannkakor

–Magnus Muhrén var fältherre. Det är som musik att se honom. Michael Carlsson... ah. En kung är en kung.

Ingen verkade sakna kung Fosshaug.

Man blir fort bortglömd på den här nivån, tydligen.

Sen berättade Hultqvist att de ska ladda med pannkakor och den kvalificerade skitfilmen ”Den siste samurajen” med Tom Cruise inför finalen så inte vet jag hur det här ska sluta. Jag frågade vilken musik Muhrén är som. En vinterdag, sa Hultqvist. Va? sa jag. Jag tror han menade nån Lundellåt. Jag tror inte det är nån av Lundells mera minnesvärda, om man säger.

Finalen är på söndag. VM är tillbaka i Västerås då.

Allt annat än Sverige-Ryssland är ett skämt i verklighetens ”Bandy Paradiso”.