Finalen blir en klassiker

SPORTBLADET

I sista stund hittade Solna tillbaka till finalformen. I går vann laget den avgörande semifinalen mot Södertälje klart.

Nu blir det dröm-

final mot Plannja.

Jag tror det blir en klassiker.

Ibland har man rätt men ändå fel. Innan semifinalerna skrev jag att Plannja och Solna skulle mötas i finalen. Nu blir det så.

Men inte alls som jag trodde.

Jag trodde att Solna skulle vinna med 3-0. Det var inte ens nästan rätt. Det blev en stenhård semifinal där unga Södertälje blottade flera svagheter hos Solna och det borde leda till självrannsakan.

Jag trodde att Akropol skulle pressa Plannja. Nu lyckades Akropol göra det, men Plannjas mentalitet imponerade. Efter inledande stortorsk vann Plannja tre i rad genom att göra nästan allt rätt - även i mycket pressade lägen.

Rollerna i laget är utdelade och accepterade. Håkan Larssons hjärta pulserar genom laget och Fred Drains och Andrew Mitchell gör precis vad de ska, när de ska.

Otydliga roller i Solna

I Solna är det Lesli Myrthil som blivit lagets hjärta. Men till skillnad mot Plannja är rollerna något otydliga. Klubben har ligans farligaste anfallsvapen i Derrick Tarver. Balansgången mellan hur mycket han och resten av laget ska göra går på slak lina.

Det är inte givet hur Solna ska spela. Det brukar fungera när laget väljer antingen eller, alltså att Tarver gör kring 40 eller att resten av laget tar över som kollektiv. När man hamnar mittemellan blir det skit, rätt och slätt.

Plannja och Solna möttes i final för tre år sedan. Det blev en av de roligaste och tätaste på många år. Chansen är stor att årets final blir lika kul.

Det är omöjligt att tippa en vinnare, däremot är en sak säker: den här finalen avgörs inte på mindre än sex matcher.

Sportbladet sätter plus på finallagen

Thomas Arnroth (sport@aftonbladet.se)