”Ronaldinho har ju också lite feeling; nästan i min klass...”

Bollgeniet Waldner om Zlatan, smärtan, sitt 15:e VM och livet efter pingisen

Foto: Andreas Bardell
SPORTBLADET

Ett svenskt bollgeni har landat i Bremen för att spela sitt 15:e VM och ta medalj.

Om drygt en månad landar ett annat för att spela sitt andra VM och ta guld.

- Zlatan kan vara lite slö. Men dom som har den där extra talangen kan vara lite så. Man vill ju göra mycket grejer med bollen, där är vi rätt lika.

För Sportbladets Johan Flinck berättar Jan-Ove Waldner om likheterna med Zlatan, om varför han gör landslagscomeback och om på trycket på honom i Tyskland.

I Shanghai i maj i fjol gjorde han sitt sista mästerskap.

Trodde alla.

Men när lag-VM drar igång på måndag i Bremen står han där igen i hagen - Jan-Ove Waldner, 40.

- Men det här är det definitivt sista. Till 110 procent.

Det har vi faktiskt aldrig hört dig säga?

- Precis. Och hade det varit singel-VM hade jag aldrig spelat. Nu hoppas jag kunna hjälpa laget.

Anledningarna till att han ställer upp är flera.

- Först och främst känner jag mig motiverad. Eftersom jag inte har varit med i landslaget på ett år så har jag fått tid till annat - som en semester till Thailand. Uppehållet har också gjort att ryggen känns bättre än någonsin.

Men han ställer naturligtvis också upp för svensk pingis.

- Ingen annan har tagit klivit in. Sverige hade haft svårt att gå vidare från gruppen utan mig och de andra i laget och förbundskaptenen Peter Sterneborg vill att jag ska spela. Jag vann ju SM utan att vara i toppform. Jag är fortfarande etta, tvåa eller trea i Sverige. Med mig i laget har vi, vid sidan av Kina och Sydkorea, den bästa trean, oavsett vilken plats jag har i laget. Utan mig har vi en av de sämsta. Så stor skillnad är det.

Tyskarna har hoppats

Trycket har också varit stort från Tyskland, där han fortfarande spelar i Bundesliga för Fulda.

Sportbladets avslöjande förra måndagen att J-O bestämt sig för att spela VM fick arrangörerna att på sin hemsida konstatera att nu "slickar sig bordtennisfans om munnen av förväntan".

- Varje gång jag vunnit mina två matcher i ligan så har de kommit fram och frågat "blir det VM nu?". Det är många i Tyskland som hoppats att jag skulle avsluta med ett VM där, det har kommit mycket brev och så. Det finns ju tre länder för mig: Sverige, Kina och Tyskland, säger J-O, som spelat sammanlagt sex år i Bundesliga.

- Det är utsålt, 11000, de sista fyra dagarna. Det kommer att bli publikrekord. Enormt kul. Jag och alla svenskarna kommer att få mycket support därnere.

Du är 40 år, har levt av och för pingisen hela ditt liv, gör comeback i landslaget inför ännu ett VM och ska spela i Bundesliga ytterligare ett år - man får intrycket av att du är rädd för den dagen karriären är slut?

- Jag kan förstå att man tror det. Men jag är inte rädd. Jag går ner i lagom tempo för att sluta, håller på att "softa" lite. Det passar mig bra. Jag gillar pingisen så mycket.

Nu slingrar du dig - du har ju inget annat än pingisen att falla tillbaka på?

- Men jag är inte rädd för den dagen. Jag kan ju fortfarande spela och det är så mycket som fungerar så bra ju. Jag tycker bara det ska bli skönt att trappa ner.

- Pingisen kommer alltid att spela en stor roll i mitt liv. Och vad jag än vill göra så kommer jag att få göra det tack vare mina resultat och titlar. Dessutom får jag frågor om andra grejer också. Det går ingen nöd på mig.

"Jag kan slå de bästa"

I Sportbladet i tisdags berättade Waldner hur oerhört lättränad han är.

- Ingen i världen kan göra de resultat som jag gör med så lite träning. Och i lag blir det bara två femsetsmatcher per dag. Då behöver jag inte samma fys som i singel-VM då det är fler matcher. Det gynnar mig.

Minimal träning har också gjort att J-O:s onda rygg är bättre än på tio år. För ett år sedan fick han knappt på sig strumporna.

- Det känns fantastiskt bra. Tidigare behövde jag hålla på med stretching och uppmjukning i flera timmar före ett pass.

Det har bara blivit två femdagarsläger med landslaget i april och ett par löppass.

- Jag kan fortfarande slå alla de bästa nu när jag fått de här lägren. Jag har nog ökat min kapacitet med 15-20 procent på lägren och ligger nu på 70-75 procent. I Aten-OS låg jag på 90-95.

När har du legat på 100 procent?

- OS 1992 och VM 1997. Det är rätt unikt att komma upp dit både i OS och VM.

Då utklassade han alla andra. 75 procent ska räcka för att ta Sverige vidare från gruppen.

- Vi är favoriter till att bli tvåa i gruppen efter Kina. Det är viktigt att bli tvåa för då kommer vi inte på Kinas "halva" sen, säger J-O.

Han menar att Kina är storfavorit och Sydkorea också blir svåra.

- Därefter är det fyra, fem lag som slåss om platserna efter och vi är ett av dem.

Om en dryg månad kommer ett annat svenskt landslag att bo i Bremen för att spela VM. Men J-O tänker inte se fotbolls-VM på plats.

- Men hade "Brollan" varit med så kanske.

"Zlatan kan allt"

Förr kände han flera av spelarna i fotbollslandslaget.

- Nu är det väl mest Henke. Vi har spelat lite golf ihop.

Zlatan?

- Har hälsat på honom på Undici någon gång, men han är väl inte den som kommer fram till en precis. Zlatan är en enormt duktig fotbollsspelare. Han kan allting. Men ibland kan han vara lite slö. Men dom som har den där extra talangen kan vara lite så, säger J-O och skrattar.

Känner du igen dig i honom?

- Njae... Man vill ju göra mycket grejer med bollen, där är vi rätt lika. Men Maradona jobbade inte heller ihjäl sig bakåt. Det gör inte Ronaldinho heller, säger J-O.

Ronaldinho, ja. När Sportmagasinets Erik Niva träffade Ronaldinho i fjol i Brasilien och brassestjärnan fick höra att Niva var från Sverige undrade han:

- Känner du Waldner? Han är skitbra. Jag älskar pingis. Jag hade kunnat bli en stjärna, helt säkert.

J-O:

- Det var en kul grej. Ronaldinho har ju också lite feeling; nästan i min klass, men inte riktigt. Han behöver bevisa lite till, haha.

J-O har väl bevisat sin klass och feeling tillräckligt många gånger.

Inte minst i lag-VM, där det blev final åtta av de nio första gångerna (1983-2000) och fyra guld.

- Vi har helt sjuka resultat egentligen. Visst har vi haft bra lag men att ta sig till final nästan varje gång visar på

en enorm mental styrka.

Nu hoppas J-O på en nionde final i lag-VM och en 17:e VM-medalj.

- Medalj är målsättningen. Det har ju blivit så på senare år, förr sa vi alltid guld, haha.

- Men har vi maxflyt och ingen blir skadad så kan vi nå final.

Fakta: J-O Waldner

Jan-Ove Waldner om...

Så spelas lag-VM