En comeback med stora risker, Krajnc

En proffsboxare som inte är hungrig är i fara - nu kan vi bara hoppas han valt rätt

SPORTBLADET

MALMÖ

Armand Krajnc har bestämt sig för att boxas igen och jag vet att jag förväntas sälla mig till kören av "gör-det-inte-sägare".

Men jag kan inte.

Armand Krajnc är en vuxen man som levt länge i en yrkesvärld där fara är en ständig följeslagare. Han känner till alla risker, han har gjort sitt val och vi kan bara hoppas att han har valt rätt.

VARFÖR? Det vet nog bara Armand Krajnc själv - men snart är han i alla fall tillbaka i ringen.
Foto: MAGNUS WENNMAN
VARFÖR? Det vet nog bara Armand Krajnc själv - men snart är han i alla fall tillbaka i ringen.

Den dag då han åter går in i ringen kommer jag förmodligen att som så många gånger tidigare sitta vid ringside, men den här gången kommer jag för första gången att känna ett starkt obehag i stället för förväntan.

Valdagen 15 september i år låg Armand Krajnc på sjukhus i Braunschweig efter sitt livs första knockoutförlust. En tysk läkare visade mig röntgenplåtarna med två blödningar som tryckte på Armands hjärna och hotade hans framtida hälsa.

En fara för sig själv

Situationen var så otäckt obehaglig att det då inte gick att tänka annat än att det var slutet på en av svensk boxnings största karriärer.

Sen dess har jag hört Armand Krajnc flera gånger prata om comeback - men jag har inte velat tro det. Inte bara för själva hjärnskadan utan kanske så mycket mer för hans inställning inför och under matchen mot ryssen Sergej Tatevosjan.

Armand Krajnc var inte hungrig.

Han var trött på att ligga på långa träningsläger i utlandet långt från sin familj. En proffsboxare som inte är hundraprocentigt inställd på att visa hela världen att han är bäst är sin egen största fara.

Kanske har Krajnc fått tillbaka hungern under det påtvingade uppehållet så att han inte bara vill gå upp i ringen igen för pengarna eller för en trotsighet gentemot vi som såg Braunschweig som ändstationen.

Är det så att hungern verkligen har kommit tillbaka kan vi också bara hoppas att det klartecken Krajnc säger sig ha fått från läkare är till att lita på.

Fortfarande efter runt hundra proffsgalor på plats är jag kluven till boxning som företeelse.

Förnuftsmässigt är det såklart helt åt helvete att slå varandra på käften, oavsett under vilket regelverk det sker.

Så länge som amatörboxning är godkänt ser jag det ändå som självklart att man också ska kunna vara professionell i länder som inte infört ett totalförbud för sporten.

Nej, han är inget offer

Att proffsboxning är farligare än amatörboxning håller inte som argument eftersom själva syftet med sporten är att slå på en motståndare hårdare, oftare och mer precist än han eller hon slår på en själv.

Armand Krajnc är inget offer.

Han har valt sitt yrke själv. Han har kalkylerat med risker, men den boxare som aldrig förlorat är i sina egna ögon alltid osårbar. En känsla som kan hålla i sig över både två och tre egentligen katastrofala förluster eftersom begäret att revanschera sig och komma tillbaka till odödligheten är så starkt att det lätt förblindar förnuftet.

Armand Krajnc tänker gå upp en viktklas till supermellanvikt, en klass där det finns chans till en ny titelmatch ganska snabbt.

Obesegrade tysken Sven Ottke, som är världsmästare för IBF, boxas för Universums värste konkurrent Sauerland.

En stormatch mellan Ottke och Krajnc hade blivit ett oerhört laddat prestigemöte och en riktig kassamatch för Armand.