VM-silver till Gustav Larsson

SPORTBLADET

MENDRISIO. Upphunnen, omkörd och utklassad.

Än sen då?

När man äntligen har den dinglande om halsen – den historiska medaljen.

– Den var efterlängtad, säger Gustav Larsson efter VM-silvret i tempo.

Foto: bildbyrån

Larsson, 29, från Gemla i Småland och numera med postadress Monte Carlo blev förste svenske proffscyklist att ta medalj i både VM och OS.

Nu som i Peking förra året ett silver.

Båda gångerna slagen av Fabian Cancellara, den schweiziske fantomen i sadeln. Världens i särklass främste tempospecialist som nu är uppe i tre VM-guld och ett OS-guld.

I Mendrisio handlade det om utklassning. Det var Cancellara i en egen division. Resten i en annan. Näst bäst i den: Gustav Larsson.

Han startade minuten före Cancellara. Han var en minut och 27 sekunder bakom schweizaren efter 49,8 kilometer. Redan i början av andra varvet (av tre) svischade stallkamraten i Saxo Bank förbi. Den typen av förnedring kan sänka vem som helst.

Beredd på omkörningen

– Hade jag inte varit förberedd på det hade jag nog varit knäckt, tror jag. Men jag visste att han kan köra riktigt, riktigt fort, att han kan ta en minut på mig över två mil och jag visste att han skulle kunna komma i fatt och jag var beredd på det också.

Att se ryggen på Cancellara vände Larsson till sin fördel.

– Jag tog honom som punkt för att fortsätta mitt eget race. Jag visste att det inte var kört för att han var förbi och jag visste att jag körde för andraplatsen.

I flera kilometer skuggade han Cancellara, så närgånget att en domare körde upp vid sidan och gav honom en varning.

Den gillade inte Larsson.

– Jag förstår inte varför. Jag var 20 meter efter och såg alltid till att vara det också. Jag åkte aldrig in på rulle eller så.

– Schweizarna ville väl ha upp bilen bakom Fabian och ville självklart att jag skulle släppa. Men jag körde fortare på vissa ställen och han på andra och det blev lite dragspel.

Säkert silver

Hade du kontroll in i mål?

– Det hade jag, men visst, på ett tempolopp är man alltid nära att spränga sig så man vet inte förrän man är i mål.

Silvermedaljen var aldrig i fara, Larsson hade Tony Martins tid att köra på och distanserade den tyske bronsmedaljören med en minut och tre sekunder.

Hur står sig VM-silvret jämfört med OS-silvret?

– OS-silvret var klart större för min del. Det var första gången jag verkligen fick visa upp mig och dessutom var jag bra närmare Fabian då, det var mycket tätare mellan oss. Då körde jag för att vinna guldet, nu var det för att ta silvret.

Hur firar du medaljen?

– Det får vi se, troligen med en pizza...Min far och min bror är här och vi letar nog upp ett ställe att äta på, troligen i Italien.

Stannar du kvar och följer söndagens linjelopp trots att du inte får köra?

– Jag tror det. Jag tror inte att han (förbundskaptenen Glenn Magnusson) vågar byta ut någon i det här sena laget.

Larssons silver är den femte svenska medaljen i cykel-VM för proffs genom tiderna – och bara den andra i ett tempolopp. Michael "Roddarn" Andersson var först att stå på pallen (silver) efter ett VM-tempo för exakt tio år sedan.

Fredrik Ericsson slutade på 39:e plats i VM-tempot, över sex minuter efter Cancellara.

Henrik Skiöld/TT