Festen är över - Europa har baksmälla

Pengarna från tv-bolagen tog slut - då blir spelare arbetslösa

FOTBOLL

I England och Skottland står 600 fotbollsspelare i kö till arbetsförmedlingarna.

För två veckor sedan gick Fiorentina i konkurs och flera klubbar brottas med miljonskulder.

Tv-bolag har ställt in betalningarna eller försöker omförhandla dyra fotbollsavtal.

Spelartrupper krymps och spelarlönerna sänks.

Fotbollsfesten är över.

Orsaken är enkel: tv-pengarna är slut.

Sportbladet har synat den ekoniska krisen i de stora ligorna i Europa.

Tuffare tider väntar för Fotbolls-Europa - tv-pengarna är slut.
Foto: AP
Tuffare tider väntar för Fotbolls-Europa - tv-pengarna är slut.

I tio år har festen pågått, med svindlande spelarlöner och fantasisummor för övergångar. Tio år som förvandlat fotbollen till en ekonomisk industri. I kölvattnet har växt fram ekonomiska analysföretag med fotbollsaktier. Internationella seminarier, fotbollsmässor, de rikaste klubbarna har startat egna tv-kanaler, fotbollsspelare har blivit varumärken.

Det började när engelska division ett blev Premier League och mediemiljonären Rupert Murdochs bolag Sky köpte rättigheterna att sända matcherna i betal-tv.

Från att ha varit en leråkersliga på dekis blev Premier League lika med fotbollsglitter. Resten av fotbollsvärlden hakade på.

I tio år har betal-tv varit den gyllene gås som gött fotbollens stjärnor och klubbar. Men nu orkar inte gåsen värpa mer. Den tidigare överbudspolitiken tvingar nu tv-bolagen att slå sig samman. Så sker i Italien och Spanien.

I England blev ITV fartblint

Eller att gå i konkurs, som engelska ITV Digital. Där blev man fartblind och trodde att engelska tittare glatt skulle betala dyrt för andra klassens tv-matcher.

Många spelare har reagerat på konkursen, däribland Neil Quinn, Sunderland.

- Det som sker i Football League är en katastrof. Vad som sker visar att något har blivit fullständigt fel. De rikare blir rikare, de fattigare klubbarna måste lägga ner eller sparka spelarna, säger han till tidningen Four Four Two.

God klubbekonomi sägs vara när inte mer än 60 procent av inkomsterna går till spelarlöner. Undersökningar visar dock att bara en av tio klubbar i de stora europeiska fotbollsländerna klarar av det. I vissa fall försvinner 80 procent till löner.

Överallt i Europa och Sydamerika har klubbarna byggt sin budget på tv-pengar, i de flesta fall står de för minst 50 procent av inkomsten. Där finns förklaringen till spelarnas superlöner. I Italien tjänar 30 procent av spelarna i Serie A och B över en miljon i månaden.

När nu tv-avtalen försvinner eller omförhandlas är det de mindre klubbarna och de mindre attraktiva ligor som förlorar.

Storklubbarna klarar sig tack vare sin attraktionskraft.

För att sporten i stort ska återfå en sund ekonomi krävs flera åtgärder.

Förslag finns också och diskussioner pågår inom förbund, ligaföreningar och klubbstyrelser.

Men då det internationella förbundet, Fifa, sköter sin ekonomi på ett ifrågasatt sätt sänker det trovärdigheten av vad som föreslås längre ner i hierarkin.

Cragnotti vill ha lönetak

Många ivrar för lönetak och begränsade spelartrupper. Däribland Lazios president Sergio Cragnotti som menar att det är den enda räddningen.

Ett lönetak skulle innebära att det inte längre går att köpa ihop ett topplag, typ Fulham.

Uli Höness, Bayern München instämmer.

- Drastiska nedskärningar krävs.

Och det snart för annars tar lönerna död på fotbollen, säger han till Sportbusines.com.

Ett annat förslag är transferfönster. Men England protesterar, en klubb kan då inte längre sanera en akut dålig ekonomi genom spelarförsäljning.

Förslaget om klubblicens är redan verklighet. För att få vara med i de internationella cuperna måste ekonomin vara sund.

EU:s krav på fri konkurrens kan få en negativ effekt på framtida tv-avtal. EU ser helst att klubbarna själva skriver avtal, inte ligorna. Något som gynnar storklubbarna. Manchester United planerar redan att visa sina hemmamatcher i Champions League i den egna tv-kanalen.

Att starta eget, vilket redan ett tiotal klubbar med Manchester United, Real Madrid och Milan i spetsen gjort, är ett sätt att säkra höga tv-inkomster.

Det skriver i Juliana Koranteng av rapporten "European football channels" som publicerades förra året. Mindre klubbar bör satsa på bredband och internet.

Begränsningarna av spelare från länder utanför EU slår hårt mot Sydamerika och Afrika. Sydamerikanska klubbar kan inte rädda ekonomin genom att sälja de bästa spelarna. För den redan obefintliga afrikanska fotbollsekonomin betyder det att Fifa måste bidra med ännu större summor än vad man redan gör.

Uefa böjde sig för storklubbarna

I Europa finns också kampen mellan storklubbar och nationsförbund. Inför hotet om en piratliga böjde sig Uefa och skapade Champions League.

Nu vill storklubbarna genom sin intresseorganisation G-14 lägga ner Uefa-cupen.

Uefas tanke att höja statusen på vänskapslandskamperna genom att göra dessa till en turnering med slutspel vartannat år motarbetas av storklubbarna.

Höjd status på vänskapsmatcherna och en utveckling av Uefa-cupen skulle betyda att fler klubbar och nationsförbund får mer av tv-pengarna.

För fotbollens styrande gäller det att snabbt verkställa alla räddningsplaner. Görs inget är europisk fotboll är på väg mot ett ekonomiskt armageddon. Frågan är dock om Uefa och de nationella förbunden har kraften att stå emot de finansiella intressena, de som ser fotboll som en investering och inte som en sport.

Serie A (Italien)

La Primera Divisìon (Spanien)

Bundesliga (Tyskland)

Scottish Premier League (Skottland)

Premier League (England)

France Ligue 1 (Frankrike)

Allsvenskan (Sverige)

Frank Östergren