”Zlatan har mycket att lära”

Ralf Edström om gnället, rattfyllan och vem som vinner allsvenskan

1 av 2 | Foto: THOMAS JOHANSSON
FULL FART VID 50 Ralf Edström jubilerade nyligen, men har inga planer på att trappa ned. Tvärtom skrev han nyligen under ett nytt tvåårsavtal med Radiosporten där han är uppskattad och frispråkig expert, aldrig rädd för att säga ifrån.
FOTBOLL

GÖTEBORG

Lastbilen var parkerad i mittcirkeln och nedanför flaket satt Ralf Edström och en klase pensionärer och tillsammans sjöng de psalmer.

- "Pärleporten" och de andra klassikerna, det var härligt, minns Ralf.

Annars hörs han mest i radio.

Fortfarande.

En av Sveriges mest älskade landslagsprofiler genom tiderna har ett fast handslag och ett hjärta som brinner för fotboll.

Kanske är det därför han väljer att säga vad han tycker - gärna i direktsändning, som i EM-kvalet och kvällens möte med Portugal, på Ullevi.

För sån är han, Ralf Edström, nyligen fyllda 50.

- Jag sitter ju med i radion för att ha synpunkter. Fast jag räknar ju inte med att alla ska hålla med mig, säger han.

Men du har ju haft synpunkter på det mesta. Har du inte blivit lite gnälligare, senaste åren?

- Jag kanske har för stora krav. Men med all rätt.

- Titta på dom två EM-kvalmatcherna, vi ska ju ha sex poäng. Man måste ju kunna kräva att vi ställer upp med rätt lag. När Anders Svensson blir sjuk mot Lettland är det ju naturligt att ta in Kim Källström, men i stället väljder dom Pontus Farnerud som är ovan i den rollen och sen bara gör en enda djupledslöpning under hela matchen. Sen såg vi ju vad Kim betydde när han äntligen kom in mot Ungern...

- Klart som fan man blir lite kritisk!

Det är inte så att du kräver att förbundskaptenerna avgår?

- Nej, nej. Jag tycker ändå VM var ett lyft för svensk landslagsfotboll.

Du har ju varit elak även mot spelarna och undrat om killarna i landslaget verkligen är proffs på riktigt?

- Jamen, titta på VM. Många kunde ju inte ens slå till rätt på liggande boll. Många hörnor gick alldeles för lågt, i bröstet på försvarare vid första stolpen. Det gällde spelare i många av lagen.

Ralf tittar i marken och söker efter en tanke.

Och konstaterar sedan:

- Okej, jag kanske är gnällig ibland. Men jag siktar ju inte in mig på enskilda spelare, även om jag har högre krav på just stjärnorna.

Alltså gnäller du på stjärnorna?

- Man måste få ställa krav om det gäller spel i landslaget, svarar Ralf och förklarar sedan:

- Vi behöver och längtar efter en fixstjärna i Sverige, så när det kommer fram nån ny så lyfter media upp killen alldeles för mycket.

Du menar att vi hyllar Zlatan alldeles för mycket?

- Ja, ni hyllar honom för mycket. Mot Schweiz och Ryssland gjorde han någon enstaka grej, men bara för att det var en tunnel blir det Zlatan show i tidningarna. Zlatan har mycket kvar att lära.

- Det snackas om att han "offrade sig"när han kvitterade på Råsunda senast. Men vad gjorde han egentligen? Jo, han var på rätt plats, där han ska vara, vid första stolpen. Inte var han modigare än andra. Smällen får han ju för att målvakten gör en idiotgrej som inte står kvar i målet.

Killen är ju inte gammal. Ska vi inte vara försiktiga med att...

- Vadå? avbryter Ralf. Jag var också 19 när jag debuterade i landslaget.

- Men jag tror på Zlatan. Jag träffade hans tränare Ronald Koeman nyligen och han säger att killen har utvecklats senaste året och kommer att bli ännu bättre.

Du började ha synpunkter i Sportradion redan 1986...

- 1983, egentligen. Jag och Björn Nordqvist tog varannan match första åren, sen valde dom att satsa på mig.

Det blir 19 år vid mikrorofonen. Tröttnar du inte?

- Nej, jag skrev faktiskt på för två nya år, nyligen. Vi brukar ta två år i stöten så kontrakten löper över varje stort mästerskap.

19 år av åsikter, Ralf...

- Ja. Men jag tröttnar inte, jag får ju se godbitarna både i allsvenskan och landslaget.

Hur blir det med spel i "VM-laget 74" när Åby (Ericsson) inte är kvar i livet, fortsätter ni?

- Vi har fortsatt. Men senast pratade Björn (Nordqvist) om nästa år och då tyckte jag vi skulle lägga locket på, det här var "Jojjes" grej. Vi har spelat 151 matcher och jag tycker nog det räcker nu.

(Kort tystnad)

- Fast det är klart, om det blir fler matcher nästa år så spelar jag väl dom också. Vi trivs ju jäkligt bra tillsammans.

Och ni får se en hel del?

- Ja, jag har sett dom mest underbara små fotbollsorter ute i Sverige. Det är ju folkfester när vi kommer på besök, säger Ralf och berättar som exempel en historia från förra sommaren:

- Vi var i Undrom, utanför Kramfors. Vi kom dit kvällen före och prästen hade kört ut en lastbil på fotbollsplanen, så nedanför den satte vi oss med pensionärerna och röstade fram "Psalmtoppen", med prästen som sångledare på flaket. Det var underbart.

- Jag tror den där "Pärleporten" vann.

Apropå pärleporten, du har fyllt 50!

- Jaa...

Ralf ser nästan ut som han skrattar åt sig själv.

- Jag kom ihåg när jag var 25, då var 50 en gammal gubbe. Klart att jag känner skillnaden i dag, men jag ser mig inte som 50.

Berätta om kalaset!

- Det var fantastiskt lyckat. Vi var över 100 personer och farsan (Sigvard) som är 75 år var uppe och stuffade vid två på natten, det var härligt.

Var 50 lika spännnade som du trodde?

- Man får väl acceptera att man inte orkar lika mycket som tidigare. Annars tror jag mest 50 handlar om vad man gör det till.

Du lever ett gott liv och ser ut att må bra, men för fem, sex år sedan var det mörkare ögon. Hur ser du tillbaka på perioden när du fastnade i en poliskontroll med alkohol i kroppen?

- Jag hade druckit några öl till lunchen dagen efter en fest och trodde jag var klar att köra klockan nio på kvällen.

- Det där var en fruktansvärt jobbig tid, framför allt för familjen. Många löpsedlar och sånt som jag fick förklara för dom.

Hur var månaderna efter kaoset, när du lämnat löpsedlarna och skulle gå vidare?

- Många stöttade mig, det var ju en tung tid. Men jag pratade mycket med kompisar om att det är viktigt.

- Jag är glad att jag trädde fram och berättade om problemen.

Du sa i TV4 Göteborg att det "förmodligen skulle ta år att hitta sig själv igen". Hur gick det?

- Ja, det gick väl bra. Men det var som sagt en fruktansvärt tung tid, trots att jag fick hjälp.

Då framställdes det i tidningarna som om du hade problem med spriten, hur var det och hur är det i dag? Du gick ju i terapi redan innan du fastnade i den där poliskontrollen?

- Jag drack väl inte oftare än andra, men jag hade inga som helst spärrar när jag väl gick ut. Nu har jag lärt mig att försöka låta bli att ta en extra "jäger" mellan ölen. Det är dom som skapar problem.

- Terapin hade jag hållit på med i två år före det som hände. Och fortsatte även efteråt.

Vid två tillfällen har du fått Guldbollen. Var står dom i dag?

- I bokhyllan, så klart!

Ge oss ett tips - vem ska ha årets Guldboll?

- Anders Svensson ligger ju bra till efter VM, nu när Henke knappast får det efter att ha lämnat landslaget. Fast Henke gjorde ju också ett bra VM...

- Men det kan bli Johan Mjällby!

Varför Mjällby?

- Johan är en ledartyp som gått oerhört framåt i år. Jag tror han får Guldbollen.

Du gnällde ju även på honom, före VM, och undrade hur han skulle hinna med när Owen fick upp farten!

- Ja, jag vet. Men Johan överraskade.

- Jag ifrågasatte Patrik Andersson också, för två år sen. Sen gjorde han en makalös säsong som väl är historisk i dag...så bra blir han aldrig igen.

Vilket lag vinner årets allsvenska?

- Fan, det går ju inte att tippa!

- Men Djurgården har ju tillsammans med Örgryte spelat den bästa fotbollen och kan avgöra av egen kraft.

Så dom vinner?

- Vet inte riktigt. Nej, jag har tippat Malmö tidigare och får nog stå fast vid det. Dom har rätt matchvinnare i laget.

Vilka åker ur?

- Kalmar håller inte. Sen har jag tippat Elfsborg, men dom har ju gått bra på slutet. Precis som Norrköping.

Blir det Blåvitt som följer med Kalmar?

- Jag vill verkligen inte det. Jag tror nog att IFK tar kvalplatsen.

Sedan suckar Ralf Edström tungt.

- Jag hatar verkligen att tippa vilka som ska åka ur, förklarar han.

Avsluta i stället med att berätta om något som gör dig lycklig!

- Ungdomsfotboll!

- Jag minns när min yngste grabb Joakim började som sexåring i Näset. Alla ville ha bollen och ibland kunde dom försvinna 30 meter utanför linjerna, som flugor på en sockerbit.

Spontanfotboll!

- Ja. En bekant till oss hittade inte sin grabb i något av lagen och vi fick gå runt och leta. Till slut hittade vi honom på planen bredvid, i ett helt annat lag i en helt annan liten match.

- Dom små har för jävla kul!

”Jag ångrar att jag inte läste mer språk i skolan”

Thomas Tynander