Det allsvenska året på gott och ont - mest ont

Lasse Anrell sammanfattar 25 omgångar

FOTBOLL

I dag avgörs allsvenskan. I dag är mardrömmen över.

För de flesta.

I dag vaknar några av dem som drömt om SM-guld upp och inser att det var en sanndröm. I dag får några packa ihop och försöka intala sig att det finns andra värden i livet. Fan trot, kan de säga som försökt.

Sportbladets Lasse Anrell sammanfattar 25 omgångar. På gott och på ont. Mest ont.

Årets geografilektion 1

”Vi möter ett Halmstad i form, de har inte förlorat på tio matcher, så det blir tufft. De är sega, skåningarna.”

Tom Prahl i DN. Hallå, borde inte Prahl veta just sånt... eller har han gripits av guldfrossan?

Årets geografilektion 2

Inför Dif:s avslutning mot Elfsborg sa både Tommie Arvidsson och Mats Jonsson i Djurgårdens supporterklubbar till Sportbladet:

– Ett kvalificerat tips är att vi kommer vara över 10 000 personer på Eyravallen.

Hallå. Det är matchstart snart, grabbar. Vad ska ni till Örebro att göra... guldfrossa?

Årets tipstjänst 1

Hur var det nu – visst tippade Wernerson Blåvitt som tvåa. Vad var det han såg som inte vi andra såg...?

Årets tipstjänst 2

Mitt tips inför årets allsvenska såg ut så här:

1 Djurgården

2 Halmstad

3 Malmö FF

4 AIK

5 Hammarby

6 Helsingborg

7 Kalmar

8 Elfsborg

9 IFK Göteborg

10 Örgryte

11 Örebro SK

12 Norrköping

13 Landskrona

14 Sundsvall

Ömsom vin, ömsom vatten. Men jag vill nog påstå att jag ligger hyfsat till för att få flest rätt av berörda krönikörer.

Årets dummaste

Tv-skärmarna inne på arenorna som då och då visade repriser på hur illa domarna sköter sitt jobb. Att inte domarna blev vansinniga är obegripligt. Att fansen kunnat hålla sig lugna är stort.

Årets citat

– Vi ska ut i Europa.

Vilka som sa det?

Kalmar FF, så klart. Vad trodde ni?

Årets målgester

Lars Nilssons á la James Bond.

Årets suraste

Andreas Johanssons ögon svartnade betydligt när han fick frågan av Com hem om han trivdes i sin nya roll efter att Kim Källström kommit in i laget.

– Det svarar jag inte på..., sa Andreas men ögonen sa allt.

Årets fotbollshuvudstad

Det var en ständig fajt mellan Stockholm, Göteborg och Öresund. Ledningen har skiftat. Prestigen har ökat.

Ställningen inför sista omgången är att Stockholmslagen tagit 114 poäng. Göteborg 72 och Malmö, Helsingborg och Landskrona har tagit 113. Göteborg har dock bara två lag.

Om man räknar poäng eller placeringar blir blir det ändå ganska jämnt. Matten blir svår men jag dömer ändå enväldigt Stockholm till Sveriges fotbollshuvudstad. 114 poäng och guld är fler än en två medaljplaceringar. Typ.

Årets diva

Lars Nilsson kändes lite som en Lill-Zlatan när han i tv ifrågasatte att Anders Grönhagens bytte ut honom i en match. Fast än är han ingen Lill-Zlatan på plan.

Årets roligaste

– Jag är väl den enda målvakten som har egen ramsa när jag kommer till Söderstadion, sa Lee Baxter.

(Sopa, idiot, bonnjävel, Lee Baxter). Snacka om distans.

Årets tränarmantra

Snabba spelvändningar och Hålla ihop laget. För Anders Linderoth gäller Individuella misstag och för Tommy Svensson gäller kantspelet blir avgörande i dag.

Årets västgötaklimax 1

Gary Sundgrens återinträde i allsvenskan. Blev inte den där injektionen och fläkten från den stora fotbollsvärlden som man hoppats. Inte ens göteborgarna blev särskilt upphetsade.

Årets västgötaklimax 2

Håkan Mild kom hem från en misslyckad proffssejour i Wimbledon och hann knappt bli varnad innan han blev skadad – igen.

Årets Lika som bär

Spelare i Malmö ringde. De hade två verkligt angelägna ämnen.

– Öh, Anrell. Du måste sätta in Lika som bär på Niklas Skoog och det söta rymdmonstret Alf.

– Gärna, sa jag.

– Men du måste sätta i en till; Tom Prahl och Lars Leijonborg. Och så måste du skoja och skriva tack till Hasse Borg under den. Är det okej?

Jag minns inte vad jag svarade. Men jag tänkte att visst låter det lite Kamratgården och klippa lakan över det hela. Men den där med Skoog och Alf var ju inte så dålig...

Årets etikett

Grisfotbollen fick ett ansikte i allsvenskan – Sundsvall. Många tyckte att de i år varit

v ä l d i g t långt uppe på hälsenorna på motståndarna. Själv undrade jag mest över om det inte berodde på att Robert Wells varit uppe i Sundsvall och förstört gräsmattan. Näst mesta grisfotbollen spelade AIK, Krister Nordin och Svante Samuelsson plöjde nya fåror av nödvändighet – och till slut vände det även för AIK. Även på Råsunda hade Robert Wells varit och förstört gräset. Musikalisk miljöförstöring.

Årets roligaste presskonferens

IFK Göteborg inbjuder en församlad mediakår för att berätta att man verkligen tagit itu med krisen. Hur? Man hade värvat Marino Rahmberg från norska division två... hej och hå.

Årets presskritik

Folk i Göteborg kallar Göteborgsposten för Kamratposten.

Årets bortförklaring

– Jag var först på bollen, sa Andreas Isaksson när han slog ner Robert Andersson i Halmstad. Uppfattade han alltså Robbans huvud som en boxboll, undrade tv-tittare.

Årets filmare

Djurgården–Halmstad var årets filmstjärnematch. Domare Fröjdefeldt hade ständiga bekymmer. Sharbel Touma borde utvisats ett par gånger. Andra filmstjärnor av klass: Suleyman Sleyman när han fick en lättare smekning av Peter Ijeh, Krister Nordin när han tog en boll med armen och låtsade få ont i – ansiktet.

Men årets stora filmstjärna finns faktiskt i ett annat lag. Han heter Jurica Siljanoski och spelar i Elfsborg. Jag har följt honom noga. Om ni tycker att de andra jag nämnt är halvtaskiga skådisar så kan jag säga att Jurica Siljanoski är ofattbart dålig. En gång satt jag strax bredvid motståndarnas mål och Siljanoski kom in när det var en kvart kvar. Han föll konstant – helst i straffområdet. Så fort han fick bollen drogs benen undan för honom. Av honom själv. Det var en skön parodi.

Får han straff i dag mot Djurgården ska ni vara misstänksamma. Blir han varnad ska ni nicka införstått.

Årets krossade schablon

Andra året i allsvenskan är alltid svårast. Bah. Djurgården och Malmö har väl visat att den floskeln kan man glömma. Andra året är bäst.

Årets där avgjordes allsvenskan 1

Peter Ijeh dribblade i Örebro. Ute på högerkanten. Jag tror dribblingen pågick i 30 sekunder. Kanske längre. Den avslutades med att han försökte skjuta igenom målvakten ur ingen vinkel. Om man tittar på reprisen ser man att en medspelare stod fullständigt ensam strax till vänster. Med öppet mål. Hade Ijeh passat där istället för att försöka göra ett historiskt snyggt mål hade det blivit 3–0. Nu slutade matchen 2–2 i stället.

Årets där avgjordes allsvenskan 2

Derby Djurgården–Hammarby. Antti Pohja får en passning fyra meter in på egen planhalva. Har hela moståndarsidan tom. Offside. Bah. Hade han gjort mål där hade det blivit 0–2. Nu slutade matchen 2–1.

Årets lögn

Kalmars styrelse sa att man satsar på sin tränare Conny Karlsson. Sen skrev man kontrakt med Nanne Bergstrand.

Årets match

Örgryte–IFK Göteborg inför 42 386 åskådare. Afonsos stor kväll. Örgrytes stora kväll. Svensk fotbolls stora kväll.

Årets baksmälla

Nästa hemmamatch hade Örgryte 4 632.

Årets fuck you

Sharbel Toumas finger mot AIK-klacken efter kvitteringen på Råsunda.

Årets Jag-Söker-Jobb

Sharbel Touma berättar med hulkande röst att han har sitt hjärta på Stockholms Stadion.

Årets fegis

Styrelseledamoten Thomas Ravelli hade chansen i Fotbollskväll att ta ansvar för krisen i IFK Göteborg. Det gjorde han inte. Han var sååå oskyldig.

Årets ryggrad

Johan Elmander som sa Erik Hamrén är faktiskt den bästa tränaren jag haft. Vad sa Lukic och Åkeby om det? Och Bert van Marwiijk.

Årets frisyr 1

Abgar Barsom. Stundtals såg han ut som en italiensk farmor i nån gammal Fellinifilm.

Årets frisyr 2

Alexander Östlund ser ut som en fullfjädrad porrstjärna eller rent av som en engelsk landslagsmålvakt. Det har gjort att han blivit en hackkyckling hos motståndarnas publik. Avundsjuka kanske. Och för varje hånfull ramsa har Östlund blivit allt bättre.

Årets replik

– Vi har ju ingenting att förlora..., sa Sören Åkeby i måndags.

Håller han med om det 15.20 i dag...?

Till sist: Må Gud och alla helgon bevare alla domare i dag 13.30.

Lasse Anrell