Han är en dubbelnolla som har fastnat med handen i syltburken

FOTBOLL

I början sågs de som ett onödigt ont, sedan som något nödvändigt ont - i dag tycker de flesta att de är något riktigt bra.

Agenter behövs.

Därmed inte sagt att det inte finns dubbelnollor i branschen.

En heter Carlsson, Anders Carlsson.

Han står just nu med handen halvmeterdjupt i en syltburk, och kan inte komma loss.

En underpresterande storklubb blir av med sin femte tränare på fyra år.

Tränaren försäkrar på en presskonferens att det bara ligger två skäl bakom:

Spelsystem och media. Inga konstigheter, inga konflikter.

Den sympatiska duon Patrick Englund/Nebo Novakovic tar över. AIK skulle äntligen få lite lugn och ro.

Trodde vi, ja.

Men när Sportbladet ringer upp den femtes agent säger han att det finns en annan sanning, och att den är till salu.

Problemet: Carlsson ljuger

Det här är alltså (som Peter Wennman berättade i går) vardagsmat i England, Moneys hemland och Anders Carlssons hemvist.

Om Anders Carlsson vore en begåvad rådgivare hade han kunnat tala om för Money att det som är vardag i England inte är det i Sverige. Det finns brittiska traditioner som vi inte har någon anledning att importera, även om man räknar bort haggis och dålig isolering.

Det handlar inte om någon fisljummen moral, det handlar om att slippa hamna i samma menlösa situation som brittiska medier. Där är avståndet så stort att halvsanningar och spekulationer breder ut sig och plånböcker och fjäsk styr journalistiken.

Varför ska svenska medier lära sig sånt? Vem tjänar på det?

Apropå spekulationer, så läser och hör jag att det är vad AIK och Richard Money nu indirekt och direkt kallar Robert Lauls avslöjande om sanningens pris. Anders Carlsson berättar för DN - en tidning han tidigare använt som lydig megafon - att han "inte förhandlat om pengar" och att han "aldrig kom så långt att han diskuterade det med Money".

Det låter ju fint, och det vore väldigt bekvämt för alla inblandade om det verkligen vore så att en elak, rosa tidning hittat på alltihop.

Jag förstår att många vill tro det, och jag förstår att Anders Carlsson vill få det att framstå så. Problemet är att han ljuger.

Och Anders Carlssons problem är att det finns bandinspelningar som bevisar det.

Carlsson förhandlade om att sälja sanningen om Moneys avgång, och Richard Money visste om att samtalen förts. Det finns också på band. Att de gör så är möjligen lite småfalskt (inte minst mot supportrarna), men det är lögnerna som gör det omoraliskt.

Om Carlsson sa att "okej, jag erbjöd Sveriges största tidning en sanning som Richard mörkat, men det är så det funkar i England" så hade det varit en annan femma.

Då hade alltihop stannat vid att Anders Carlsson möjligen framstod som en dålig rådgivare. Inget nytt under solen. När ex-journalisten Carlsson var Zlatan Ibrahimovics agent gjorde han hårresande missbedömningar av hur han skulle hantera besvärligheter.

Agentmarknaden är självsanerande och en agents främsta kapital är hans eller hennes trovärdighet. Det finns skickliga, pålitliga agenter som Roger Ljung, Kent Carlzon, Anders Wallstén et concortes.

Det är mycket möjligt att Anders Carlsson är skicklig på att ta hand om sina spelare - men jag tror inte på honom längre.

Litar AIK på dubbelnollan?

Carlsson har planterat en irriterande tanke om att det finns en dold sanning bakom Moneys avhopp, den tanken kommer att fortsätta spöka för en klubb som mer än något annat behöver lugn och ro. Agenten som sålde in Richard Money till AIK-ledningen var beredd att sälja detaljer om spelet bakom kulisserna i samma klubb.

Nej, jag litar inte på dubbelnollan Carlsson. Gör AIK det?

En del tycker att vi inte borde skriva om turerna i AIK, att vi borde koncentrera oss mer på - jag vet inte - Gif Sundsvalls mittfältsspel?

Sportbladet kan i dag avslöja att AIK är en stor klubb med en stor publik.

När sådana klubbar är inblandade i dramatiska skeenden - positiva eller negativa - vill många läsa om det.

De som tvivlar kan alltid slå Gazzetta dello Sport eller l´Equipe en signal och fråga hur de skulle resonera om Inter eller PSG skulle förlora en tränare under liknande omständigheter.

Simon Bank