”Nej, det här är inte din klubb, Sven”

Erik NIva: Det är kallt, snöigt – och laget inget vidare

FOTBOLL

KIEV

Till dig, Sven-Göran Eriksson - ett vykort från Kiev.

Det är sex grader kallt. Det är snöigt. Dynamo har inget vidare lag, och en rufflare till ägare.

Jag önskar inte att du vore här.

Okej, en lite mer detaljerad ögonblicksbild från detta vintriga Kiev.

Minuterna före pausvilan spårar toppmötet mellan Dynamo och Sjaktar Donetsk ur.

Shaktar-backen Chigrinskij får rött kort direkt, ytterligare ett halvdussin spelare varnas.

En uppeldad publik vräker ner hundratals snöbollar mot bortaspelarna, som svarar med att kasta tillbaka.

Sjaktars tränare Mircea Lucescu blir också utvisad, och blir så frustrerad att han springer ut på planen och kastar sin toppluva i gräset framför domaren.

Och domaren, han heter Paulo Costa och kallades in speciellt från Portugal för att göra matchen svårare att rigga.

Kontentan av allt det här?

Jo, att det råder kaos i den ukrainska fotbollen, att det behövs fredsbevarande styrkor utifrån för att skapa ordning - men att inte ens de lyckas.

Nej, det här är inte din scen, Sven-Göran Eriksson.

Dynamo Kiev är inte din klubb.

Jag vill känna annorlunda

Halvannan timme har gått sedan slutsignalen gick på Valerij Lobanovskij-stadion, och jag tittar ut över Kiev från mitt hotellfönster och önskar att jag kunde känna annorlunda.

Jag önskar att jag kunde skriva att nu, nu har den där sluge gamle värmlänningen hittat rätt och nu är det dags att ta fram både Tord och dragspelet igen.

Det går inte.

Inte just här och inte just nu.

Jag inser att många tycker att det är en sorgligt självklar sak att konstatera, men jag vet också att de som sitter på de allra trögaste fördomarna om Östeuropa stängde ögonen mot omvärlden för flera år sedan.

Svennis tillhör inte dem, och han gjorde givetvis rätt som lyssnade på Dynamo.

Alla förutsättningar finns ju här.

Dynamo har det starkaste varumärket av alla de gamla Sovjet-klubbarna, och monopol på en dynamisk och växande stad.

De hade mycket väl kunnat bära östflaggan genom Europa i stället för CSKA Moskva, men de senaste åren har klubben gått vilse.

Visionären och klubbideologen Valerij Lobanovskij dog i maj 2002. Där andra lyckats ersätta den gamla stammens fotbollsmän med en skrupelfri, framgångsrik oligark hade Dynamo bara en skrupelfri, oduglig oligark.

Igor Surkis har alla de nackdelar som brukar förknippas med den nya tidens klubbledare, men inga av fördelarna. Han befinner sig någonstans i gränslandet mellan småskum och direkt brottslig, men har egentligen inte samlat på sig några stora pengar för det.

Förmögenhet på 85 miljarder

Sjaktars ägare Rinat Akhmetov toppar listan över Ukrainas rikaste män med en förmögenhet på ungefär 85 miljarder kronor; Surkis har inte en endaste miljard och kvalar över huvud taget inte in på listan.

Där finns den grundläggande förklaringen till att ett svagt Dynamo sviktar, till att klubben hamnar i den enda skandalhärvan efter den andra, till att en desillusionerad hemmapublik sviker - och till att inte ens en desperat Sven-Göran Eriksson ska ta det här jobbet.

Frågan är vad han ska göra i stället.

Från början verkade planen vara att hugga på en storklubb där tränaren gjorde bort sig, men för varje dag som går utan att Milantränaren Carletto Ancelotti får sparken så minskar möjligheterna till ett sånt jobb.

Det har återigen blivit dags att ställa frågan som är Sven-Göran Erikssons egen temasång: Vet karln exakt vad han gör eller har han i själva verket inte den blekaste aning om vad han håller på med?

Jag vet inte. Fotbollsvärlden blir allt svårare att begripa sig på, men en sak är jag i alla fall ganska säker på.

Ju oftare man hamnar i Nigeria, USA eller Ukraina - desto längre bort kommer man från England, Spanien och Italien.