107 tog chansen – bara två har nått landslaget

”Det är förödande att flytta utomlands direkt”

FOTBOLL

GÖTEBORG. Sebastian Larsson och Martin Olsson är undantag.

Enligt en ny universitetsstudie är det i princip omöjligt att nå A-landslaget för en spelare som flyttar utomlands utan att ha etablerat sig på svensk elitnivå.

– Det är en slump, statistiskt sett, säger Magnus Bring vid Göteborgs Universitet.

Sverige har nyligen genomfört ännu ett mästerskap i fotboll. Sebastian Larsson och Martin Olsson tillhörde stommen i Erik Hamréns EM-lag, men att de två skulle nå så långt var aldrig givet.

De lämnade båda Sverige för att bli ungdomsproffs, i Arsenal respektive Blackburn, utan att ha etablerat sig på svensk elitnivå, i en allsvensk klubb eller klubb i superettan.

Enligt en ny studie från Göteborgs universitet, ”Ungdomsproffs i fotboll” utförd av Magnus Bring och John Dolhsten, studenter vid Institutionen för kost och idrottsvetenskap, är det statistiskt sett en slump att en spelare utan allsvenska meriter eller spel i superettan når A-lands­laget.

Larsson ett undantag

Inga spelare är namngivna i studien, men enligt Sportbladets kartläggning är Sebastian Larsson och Martin Olsson de ungdomsproffs från lägre divisioner än superettan som efter utlandsflytt under åren 2000-2011 tagit sig ända till landslaget. Normalt dör drömmen om succé, om spel i landslag och Champions League, någonstans på den hårda vägen.

Debatten kring ungdomsproffs har varit regelbunden och ofta högljudd. Efter Martin Bengtssons berättelse om den svåra tiden som ungdomsproffs i italienska Inter gick Jonny Rödlund ut och berättade om helvetet i Manchester ­United.

– Det är viktigt att visa detta resultat för alla som hetsar kring spelarna på Elitpojklägret. Är du från en liten klubb kan vi säga att det med stor säkerhet är en väldigt liten möjlighet att nå A-landslaget om du går utomlands tidigt, säger John Dohlsten, medveten om att årets upplaga av Sveriges stora läger för 15-åriga talanger börjat i helgen.

– Många säger att du borde ta chansen, men studien visar att du tar risker. Om unga spelare har Zlatan Ibrahimovic som förebild ska de inte sticka när de är 16 år, ­säger Magnus Bring och pekar på faktum att svenska landslagets och Milans stora stjärna blev proffs först efter att han slagit ­genom i Malmö FF och fyllt 20 år.

Bakgrunden till studien är att antalet spelare som lämnar Sverige har ökat drastiskt, 2011 flyttade 402 spelare utomlands jämfört med 161 spelare år 2002.

Utlandsflyttarna ökar

Antalet unga spelare som går utomlands i tonåren har ökat, säger Stefan Lundin som är sportdirektör på Sef - Svensk elitfotboll.

Sef:s efterlysning av ett faktaunderlag om hur det går för ungdomsproffsen ledde till den aktuella studien och resultatet av den presenterades inför Sef-klubbarnas ungdomsansvariga på Tipselitkonferensen i Halmstad i går.

I studien har 107 ungdomsspelare (15–19 år) som under 2000 till 2011 lämnade svensk fotboll för spel i en av Europas tio högst rankade ligor noga kartlagts. Det har alltså handlat om spelare som tillhört svensk fotbolls främsta talangskikt, spelare som till exempel Rasmus Lindgren, Sebastian Larsson, John Guidetti och Johan Elmander.

24 av de 107 spelarna hade innan de flyttade utomlands eller, som i de flesta fall, senare i karriären spelat minst en match i allsvenskan. Men 38 av spelarna från en Sef-klubb (allsvensk klubb eller klubb i superettan) och 45 spelare från en klubb i lägre divisioner har aldrig någonsin – varken före eller efter första flytten – spelat en allsvensk match.

Av de 107 har totalt tio spelare nått A-landslagsnivå, tre av dem i andra landslag än det svenska.

Men som sagt har bara två spelare från icke Sef-klubbar slagit sig hela vägen fram.

Svårt att etablera sig

Under åren 2000–2005 var det bara en ­(Sebastian Larsson).

– Statistiskt sett en slump, säger Magnus Bring om resultatet.

– Det är i stort sett förödande om du flyttar utomlands direkt när du upptäcks som talang, säger Stefan Lundin.

Studien visar också att det är svårt ett etablera sig på högre nivå än allsvenskan. Genom att titta extra på de 62 spelare som lämnade Sverige under åren 2000–2005 har Magnus Bring och John Dohlsten kunnat dra slutsatsen att endast sex av dem i dag spelar i en liga som är högre rankad än allsvenskan, fem spelare återfinns på samma nivå som allsvenskan men resten spelar i lägre divisioner.

– Sex spelare i en högre liga tänkte jag, det var inte så dåligt. Men av de här spelarna under den här perioden fanns flera som redan hade etablerat sig i allsvenskan innan de flyttade, säger Stefan Lundin.

Sportdirektören Stefan Lundin är medveten om saknaden av liknande data för spelare som stannar i Sverige:

– Det finns ingen garanti för att du blir bra för att du stannar hemma. Det vet vi inte. Men lösningen verkar inte ligga i att flytta utomlands tidigt, säger han.

FAKTA

Sverige har under 2000-2011 exporterat 3089 spelare – Här är de främsta "exportländerna"

Norge 798

England 256

Finland 236

Danmark 223

Tyskland 162

USA 121

Brasilien 84

Holland 75

Australien 69

Spanien 67

Island 66

Italien 58

Grekland 52

Serbien 52

Skottland 43

Kommentar: Det handlar om spelare från 13 år, men det är väldigt få så unga spelare. I kategorin finns även utländska spelare som kommit till Sverige och sedan fortsatt till andra länder. De flesta spelarna har gått till Norge, men där anar utredarna andra orsaker än de rent fotbollsmässiga, samt att den geografiska närheten påverkar. Även vid flytt till länder som USA och Australien finns det ofta andra orsaker som studier i kombination med fotboll som påverkar.

*************************************

Topp 15 klubbexport:

Malmö FF 72

Helsingborgs IF 70

AIK 61

Hammarby IF 58

Djurgårdens IF 57

Örgryte IS 46

IFK Göteborg 44

IFK Norrköping 42

Ytterhogdahls IK 38

Ljungskile SK 37

Junsele IF 36

GIF Sundsvall 35

Vasalunds IF 35

IF Elfsborg 34

Bodens BK 33

Kommentar: Här har vi några oväntade klubbar, påpekar Magnus Bring. Där pratar vi inte om elitspelare utan lägre divisioner. Där kan man misstänka att det är av andra skäl. Men som man kunde ana dominerar de stora klubbarna.

*************************************

Under perioden 2000-2011 lämnade 107 spelare som ungdomsproffs, 15-19 år, till Europas tio högst rankade ligor. Få av dem har spelat allsvenskt spel före flytt, få även efter sin proffsflytt.

107 ungdomsspelare (15–19 år) flyttade under åren 2000–2011 från Sverige för att bli ungdomsproffs – SÅ GICK DET SEN

49 spelare från icke Sef-klubbar (klubbar utanför allsvenskan och superettan) har aldrig ­spelat en A-landslagsmatch.

48 spelare från Sef-klubbar ­(allsvensk klubb eller klubb ­i superettan) har aldrig ­spelat en A-landslagsmatch.

5 spelare från Sef-klubbar har nått Sveriges A-landslag.

2 spelare från icke Sef-klubbar har nått Sveriges A-landslag.

2 spelare från Sef-klubbar har nått annat landslag.

1 spelare från icke Sef-klibb har nått annat landslag.

*När utredarna har granskat vad som hände med spelarna som lämnade under perioden 2000-2005 är siffran med spelare från icke-Sefklubbar som aldrig nått A-landslaget så hög som 94 procent. Endast 3,5 procent har lyckats (Sebastian Larsson, Sportbladets anmärkning)

Studien – bakgrund

Under perioden 2000 till 2011 lämnade 3 089 spelare svensk fotboll. Antalet övergångar har ökat från knappt 250 spelare 2000 till över 400 spelare efter år 2011. Mest har exporten av amatörspelare ökat  – från 150 under 2000 till dubbelt så många 2011. Det finns enligt forskning flera orsaker till ökningen, Bosmandomen är en.

Eftersom många av spelarna som försvinner är ungdomsspelare har Sef, Föreningen svensk elitfotboll, efterlyst en tydlig bild av hur utlandsflytten påverkar spelarnas karriärer.

– Åsikterna är många och starka och vi sa att vi måste skaffa oss ett faktaunderlag innan vi fortsätter diskussionen, säger Sef:s sportdirektör Stefan Lundin.

Uppdraget antogs av Magnus Bring och John Dohlsten vid Sport Coaching programmet vid Göteborgs universitet.

De har precis slutfört studien ”Ungdomsproffs i fotboll” En studie om unga spelare som lämnar svensk fotboll för en internationell karriär (15 poäng) I studien har de valt att titta närmare på  de svenska ungdomsspelare, 15–19 år, som valt att bli ungdomsproffs i en klubb med lag i en av Europas tio främsta ligor (enligt Uefas ligaranking).