Mäktiga Milan dominerar igen

FOTBOLL

Handlar det om Inzaghis målkleptomani, om Rui Costas synska fötter eller om Ancelottis taktiska trygghet?

Nä.

Milans hemlighet är enklare än så.

– I år spelar Milan som presidenten vill, sa Silvio Berlusconi, presidenten.

Berlusconi, premiärministern, sa det där under en presskonferens i Tirana, Albanien, i går. Han är alltid nöjd med sitt älskade jag, mer sällan nöjd med sitt älskade Milan – och just nu är det omöjligt att inte hålla med honom i det ena fallet.

Milan regerar.

I går sparkade de mäktiga Bayern München (2–1) till Champions Leagues stup hemma på San Siro. Det var inte någon sprudlande uppvisning (ingen av storklubbarna mäktade med det den här veckan), men i all sin vardaglighet imponerade det kanske mer än alla champagneaftnar tillsammans. Milan är ett tryggt lag, ett välbalanserat och taktiskt exakt lag – trots alla nyförvärv, trots alla stora egon och trots att de har en avbytarbänk av rent guld.

I Rossoneri har ett perfekt lag.

Inzaghi - bäst av de bästa

Målvakten Dida är ett fynd, Simic har imponerat på mig i år, och Nesta är precis så bra som han var när han var som bäst i Lazio. På fabriksgolvet håller även Gattuso och Seedorf världsklass, medan mästarna Pirlo och Rui Costa bygger om fotbollsreglerna med varannan passning.

Lägg till att Redondo snart är tillbaka efter skada.

Lägg till att Shevchenko och Leonardo köar för platser.

Lägg, framför allt, till Filippo Inzaghi.

På 30 matcher i Champions League har han det sublima målsnittet 0,83 mål/match. Med det är han bäst av Europas stora, precis som Milan är bäst av Europas stora just nu. Real Madrids våta dröm till fotbollsuppställning har haft för många måndagar det sista för att aspirera på titeln, Valencia svajar också, liksom Arsenal. Man ska förstås aldrig glömma bort Manchester United, men de skräms inte direkt i Premier League.

Milan skräms överallt.

Gårdagens i särklass vackraste ögonblick kom strax före Inzaghis (briljanta) 2–1-mål. Det vackra var inte Inzaghis avslutning, utan Rui Costas iscensättning av den. Med en maktfullkomlig dirigents självklara gestik visade han målskytten hur han skulle löpa – de följande momenten var predestinerade, färdigtänkta i portugisens hjärna.

Till och med suveränerna från Säbernestrasse var tvungna att kapitulera.

En tydlig gest, det också.

Grundkurs i rättvisa, enligt Pippo Inzaghi:

– Om mitt mål var offside? Jag tycker det var korrekt, för under min karriär har jag fått många riktiga mål underkända?

Anfallare har roligare, så är det bara.

?men domaren Michel Lubos var verkligen pinsam.

Halva Norge har mejlat om Zlatan i dag, och det är inte för att de vill ha hans autograf. Zlatan själv är mest arg över de negativa skriverierna, som han tycker är orättvisa, och bjuder på nya, tuffa uttalanden.

Det är som Muhammad Ali, Zlatans idol, sa:

”It’s not bragging if you can back it up”.

”Det är inte skryt om du kan underbygga det”.

Så fortsätt underbygga, Zlatan.

Barcelona-tränaren Louis van Gaal till journalisterna i pressrummet efter 1–0 mot Lokomotiv Moskva:

– Jag ser ingen glädje här. Vi har vunnit och jag är mycket glad, men ni är det inte. Ni har inte haft någon respekt för ett ryskt lag som är bäst i sitt land.

Barça är vidare, men det märktes mot Valladolid i söndags att Van Gaal styr ett lag i obalans.

Gårdagens roligaste – Glenn Hyséns omdöme om Bayerns mittfältsmaestro Michael Ballack:

– Jag har aldrig sett honom vara riktigt bra.

Var TV3:s experter iväg på firmafest under hela VM i somras?