FOTBOLLSFEST

Milano: Tråkig match men 78843 sjöng på San Siro

FOTBOLL

MILANO

Han har precis avgjort det klassiska derbyt mellan Milan och Inter och borde prata om målet, om känslan, om hjälterollen.

Serginho gör inte det.

I stället uttrycker han det alla känner efter den magiska kvällen på San Siro.

- Jag är stolt över att jag fick vara en del av den här festen, säger den 31-årige brassen.

Milans Serginho avgjorde Milanoderbyt med matchens enda mål och på läktarna kokade det nästan över.
Foto: magnus wennman
Milans Serginho avgjorde Milanoderbyt med matchens enda mål och på läktarna kokade det nästan över.

Sergio Claudio dos Santos Serginho har bytt matchtröjan mot AC Milans stilfulla, marinblå klubbkostym och möter journalisterna i pressrummet, som är nedlusat av reklamskyltar.

Det är då orden kommer, spontant, utan att någon för honom in på ämnet. Det är en underbar scen, för det verkligen syns att han menar det han säger.

- Jag är stolt över att jag fick vara en del av den här festen.

Förmodligen var han inte ensam om att säga den meningen i går. 78 843 personer hade anledning att göra det. Vi var så många som såg ett derby som var som derbyn brukar vara oavsett om det handlar om Serie A, Premier League, allsvenskan eller i division VI. Det var tufft, en inte speciellt välspelad kamp, det senaste beviset på att namn som Maldini, Vieri, Recoba, Rivaldo, Inzaghi, Toldo och Seedorf inte är en garanti för underhållning i världsklass.

Tack vare den fantastiska inramningen blev det en oförglömlig fest ändå. San Siro var ingen kokande fotbollsgryta. Milan-Inter är snarare en med hjälp av bengaliska eldar, knallskott och rökbomber en flamberad, sprängd och sotad anrättning som alla i Milano vill ha sin beskärda del av. Redan när taxin stannar till utanför den gigantiska stadion två och en halv timme före avspark hörs vrålen från läktarna och när spelarna gör entré exploderar hela anläggningen.

Skrik och dans

En man i 25-årsåldern, rejält i hatten och med en Milanmössa på huvudet, sitter visserligen och sover på en trappa i anslutning till läktaren, men förmodligen är han den ende som inte vrålar av antingen glädje eller frustration när Serginho skickar in segermålet.

Fansen skriker och dansar så att det bokstavligt talat gungar i betongblocken. Italien är Sydeuropa, och Sydeuropa betyder känslor.

Enorma flaggtifon

- Dejligt, säger den danske kollegan trots att Carlo Ancelotti, Milans manager, placerar både Tomasson och Helveg på bänken, där de blir sittande hela matchen.

Förmodligen njuter de ändå, precis som alla andra. Det går ju inte att låta bli när tiotusentals människor skriker, busvisslar och sjunger vid varje löpning, varje närkamp, varje målchans, när fansen inför den första halvleken vecklar ut flaggtifon som täcker hela kortsidorna och efter pausvilan välkomnar sina spelare med bengaliska eldar som bildar gnistrande pärlband i mörkret.

Många svenska klubbar har fått fart på läktarna men vid en jämförelse är skillnaden så ofantligt stor, som skillnaden mellan, tja, allsvenskan och Serie A.

Det luktar krutrök, Det finns bara ett sätt att sammanfatta festen på, och

Serginho har redan gjort det.

- Jag är stolt över att jag fick vara en del av den här festen.

Stefan Holm