Åk till Italien och se vilka småhandlare som vi svenskar är

FOTBOLL

MILANO

"Super-Pippo" Inzaghi gillar inte att sitta på avbytarbänken.

Inte ens när han gör det för att vara utvilad till onsdagens Champions League-match mot Lokomotiv Moskva.

Mot Lazio kommer han in direkt efter halvtidsvilan, när Milan har 0-2 mot Lazio.

"Super-Pippo" skjuter själv 1-2, springer över halva planen innan han passar till Rivaldos 2-2, och slår sen uppgivet ut med armarna, när han inte får fler bollar.

"Super-Pippo".
"Super-Pippo".

Det var Filippo Inzaghi som tog över showen på San Siro, när Carlo Ancelotti tvingades frångå sin rotering av stjärnorna för att få fart på sitt Milan i andra halvlek.

Ancelotti förlängde i veckan sitt tränarkontrakt till 30 juni 2005, och i den sitsen har man kanske råd att göra såna misstag som att inte spela Inzaghi från start i ett möte med en av konkurrenterna om ligasegern.

Nollorna lever vidare

Nu ordnade det sig på sätt och vis ändå efter en formidabel andra halvlek av Milan där Inzaghi var den direkta injektionen, och där lagets centrale mittfältare, den outtröttlige Andrea Pirlo, dirigerade på ett strålande sätt.

Med tiden kvicknade även Rivaldo till, totalt fumlig och oduglig i första halvlek, just hemkommen från Brasiliens bortalandskamp mot Kina och med möjig reströtthet i benen.

- Han spelade hela matchen, han gjorde till och med mål, och jag gratulerar honom, sa Ancelotti något kryptiskt efteråt.

Före söndagens kvällsmatch var två av ligatabellens tre kvarvarande nollor i direkt fara: Milans nolla som berättar att man inte förlorat någon av tio hemmamatcher - Lazios nolla som säger att man inte förlorat någon av nio borta.

2-2 blev det, kryss på kupongen och båda nollorna lever vidare.

Tredje nollan? Udinese, obesegrat hemma med sex segrar och fyra oavgjorda!

Juventus gick upp i serieledning efter Marco Di Vaios och Alessio Tacchinardis båda nickmål mot Parma, men Inter skuggar på samma poäng. Milan är två poäng efter, Lazio sex och Chievo åtta.

Tyst minut för MAMMA

Sen behöver vi nog inte dra fram fler lag, även om 13 omgångar återstår, och det ständigt är något av topplagen som dabbar sig.

Milan saknade avstängde mittbacken Paolo Mardini, och försvaret läckte häpnadsväckande i början. 2-0 till Lazio i halvtid var i underkant, men Dejan Stankovic och Stefano Fiore som då dominerade mittfältet försvann helt, när Inzaghi blåste "full fart framåt".

Ibland tycker man att det svenska fotbollsintresset tar sig lite bisarra uttryck. Men det är bara att åka till Italien för att inse att vi ändå är småhandlare.

Som den tysta minuten före matchen Milan-Lazio.

Inte för att någon gammal storstjärna eller hedervärd ledare i Milan gått över linjen. Inte ens för att någon gammal spelare eller ledare hos motståndarna kilat vidare.

Nej, den som vi alla på San Siro denna dag hedrade för att hon avled häromdagen var MAMMAN (!) till Lazios president Ugo Longo.

Men faktiskt blev det rätt häftigt. Det började tyst men så tog Lazio-klacken upp en applåd, hemmapubliken hakade på, och till slut stod även spelarna på plan och applåderade.

Eller som de tv-sändningar jag kunde njuta av under eftermiddagens uppladdning inför kvällsmatchen. Alla matcher är ju numera uppköpta med ensamrätt av betalkanaler, men fotbollsintresset är så stort att många kanaler ändå rullar den aktuella ställningen i botten på rutan under helt andra program.

Eller också gör man som i programmet Stadio Diretta. Med programledare i studion och med direktrapporter från arenorna, men eftersom inga matchbilder får visas fokuseras kamerorna istället på - de rapporterande reportrarna...

Radiosporten i tv, alltså.

Något för Roger Burman & Co?

Lasse Sandlin