Ingen kan välja sina tillfällen som Beckham

FOTBOLL

BARCELONA

Man kan säga vad man vill om David Beckham. Tydligen finns det till och med ett par stycken som gjort det.

En sak måste man hur som helst säga.

Han väljer sina tillfällen, den där Beckham.

Han väljer dem väldigt väl.

Jag håller inte med gaphalsarna som hävdar att Beckham är en mediaprodukt.

Det är han inte. Han är, först och främst, en fantastisk fotbollsspelare.

Som kan media.

Jag vet inte om ni tänkt på det, men varje gång som någon gör mål i en tv-sänd match så dyker David Beckham upp i rollen som mannen som hoppar upp på målskyttens rygg. Det slår aldrig fel. Häromveckan hoppade han till och med upp på ryggen på en kille som vann en ryggsäck i Lilla Sportspegeln.

Men han har också en otrolig förmåga att växa en decimeter när allas blickar riktas mot honom.

Som när han sköt England till VM.

Som när han slog straffen mot Argentina.

Eller som i går.

10 procent var hans...

La Ligas första mål säsongen 2003/04 var till 75 procent Ronaldos, till tio procent Rauls - resten var Beckhams. Men han var där, och i dag skriver hela världen om hans drömstart i världens bästa fotbollslag. Tänk, en sån lättnad för honom. Och tänk, en sån lättnad för Carlos Queiroz. Han har nog med problem med att få ihop ett fungerande lag, att dessutom dras med en osäker superstjärna som ändå måste finnas med på planen hade kunnat bli en för tung börda. Beckham är ingen Zidane, men han har egenskaper (det långa spelet) som Madrid faktiskt har saknat tidigare.

- Figo försöker dribbla sig igenom, han tar sig ner till kortlinjen och slår inlägg. Beckham behöver inte göra det, han kan slå inläggen från vilket ställe som helst på planen. Det är en annan sak som Real Madrid kommer att dra nytta av.

Sander Westerveld, Real Sociedads holländske målvakt, sammanfattade saken så i går. Jag höll med honom. Det räcker med att titta på de vitas andra mål mot Real Betis för att förstå det, det där Beckhams långa boll till Zidane öppnar upp försvaret innan Ronaldo gör mål.

Tveksam premiär

I den del av världen som inte kretsar kring Real Beckham gick det att konstatera att flera av toppkandidaterna (inklusive mästarna) inledde säsongen lite halvknackigt. På Montjuïc kämpade ett Nihat-löst Real Sociedad till sig en poäng, på Mestalla visslade publiken efter 1-1 mot Valladolid - och uppe i "La Cathedral" i Bilbao utstrålade Barcelona många olika saker.

Ingen av dem var självklarhet.

Men Frank Rijkaards sätt att tala spanska låter i alla fall snällare än van Gaals.

Det skrivs inte särskilt mycket om Valencias lottning i Uefa-cupen här nere, inte mer än att de ska möta "Lennart Johanssons klubb". Däremot kan man väl konstatera att om AIK verkligen spelade med de laguppställningar som den spanska pressen hittat på så kommer det att bli intressanta matcher.

Andreas Andersson och Andreas Alm på topp, Mr Money?

Spanska fotbollsbibeln don Balon hälsar välkommen till ligastarten med en serieteckning av de största stjärnorna. Ronaldinho och Beckham gör upp som Jedi-riddare, Zidane är en trollkarl. Ronaldo?

Han är Homer Simpson.

Simon Bank