Mäktiga och snuskigt rika

- nu siktar Rysslands oligarker in sig på fotbollen

FOTBOLL

En stenrik ryss håller på att ta över ett av Europas bästa fotbollslag - igen.

Vad är det egentligen som händer? Vilka är de här ryssarna? Vart kommer deras pengar ifrån?

Sportbladets Erik Niva berättar historien om de ryska oligarkerna och reder ut deras intressen i fotbollen.

Abramovitj.
Abramovitj.

Det var Ronaldo som fick Roman Abramovitj att bestämma sig.

Det var den 23 april i fjol, och brassen hade sänkt Manchester United med tre mål i kvartsfinalen av Champions League. När han blev utbytt stod till och med hemmapubliken på Old Trafford upp och applåderade uppvisningen. En av de som stod upp var Roman Abramovitj, stormrik och fotbollstokig.

"Frälstes" på Old Trafford

- Det var verkligen en vacker match på Old Trafford. Hela atmosfären påverkade mig starkt, och på vägen hem kunde jag inte sluta tänka på det. Jag hade redan börjat undersöka fotbollsmarknaden, och när jag såg matchen förstod jag att det var en chans som jag inte kunde låta gå mig förbi, har Abramovitj berättat.

Som de flesta andra oligarker lade han grunden för sina rikedomar under de privatiseringar som Boris Jeltsin sjösatte efter Sovjetunionens sönderfall.

Arbetarna på till exempel fabriker, gruvor och oljefält fick chansen att köpa vouchers - värdebevis - i sina arbetsplatser för nästan ingenting. De hade sedan möjlighet att byta ut dem mot aktier. Det var årtusendets utrensning.

För vågade affärsmän var det som julafton tusen gånger på samma dag. De kunde erbjuda sig att köpa arbetarnas värdebevis för tio gånger inköpspriset - och ändå veta att de gjorde osannolikt bra affärer. Det var riskkapitalism utan risker.

En oligarki är ett välde där bara ett fåtal regerar, och de nyrikas inflytande över Ryssland ökade så kraftigt att de snabbt började kallas just oligarker.

Bräcklig fred i Ryssland

Länge sas det finnas en tyst överenskommelse mellan den politiska och den ekonomiska makten i landet. De förstnämnda granskade inte vilka affärsmetoder som egentligen användes under privatiseringarna, de senare använde inte sina miljarder för att påverka valkampanjerna.

Freden var dock bräcklig. I höstas förklarade president Putin krig mot oligarkerna när han tog beslutet att häkta den mäktigaste av dem alla, Michail Chodorkovskij. Oljebaronen hade begått misstaget att blanda sig i politiken och Putin spände musklerna.

- Jag tror att Roman köpte Chelsea som skydd eftersom han visste vad som höll på att hända med Chodorkovskij, analyserade Abramovitjs förra affärspartner Boris Berezkovskij.

Än så länge är det oklart vem som egentligen står bakom budet på Roma, även om det mesta pekar på Suleiman Kerimov som är huvudägare till oljebolaget Nafta.

Kerimov är något av en skuggfigur, och är inte särskilt kartlagd. Han påstås vara vän med Abramovitj och han är definitivt aktiv inom ultra-nationalisten Zhirinovskijs politiska parti. Naturligtvis är han förmögen, men hör inte till de allra rikaste ryska affärsmännen.

Det brukar dock sägas att det finns två anledningar till att oligarker intresserar sig för fotboll - och ingen av dem är pengar.

Den första är den som Roma Abramovitj själv anger som förklaring till att han köpte Chelsea - kärleken till sporten. Den andra är den som Berezkovskij antydde - möjligheterna att använda idrott som ett sätt att förbättra sin image, öka sin ryktbarhet och skydda sig mot smutskastning.

Det här är oljebaronerna

Erik Niva