Modelejon ute i kylan

Wennman: För att göra gossarna rättvisa: de har inte fått nåt gratis

Foto: MAGNUS WENNMAN/AFTONBLADET BILD
FOTBOLL

LONDON

Fredrik Ljungberg och David Beckham hade en intressant dag:

Först frysboxen, sen några omskakande varv i torktumlaren, sen kylskåpet – och så tillbaka längst in i frysen igen.

Kors och tvärs mellan vitvarorna.

Fiskpinnar, någon?

Nu vet jag ju inte hur läget är när ni läser det här, det är möjligt att glamourpojkarna Becks och Freddie avancerat under natten och nu befinner sig i det lite varmare skafferiet, det kommer som ni märkt nya uppgifter om deras status nästan varje timme.

Men ett märkligt sammanträffande är det:

Två män av samma generation, två framgångsrika fotbollsstjärnor, två modelejon, två snygga, eftertraktade och snuskigt rika idoler på varsitt håll i världen, sitter plötsligt i samma sits.

Hur mycket fansen än älskar dem så säger deras chefer (de kunde vara direktörer i vilken annan bransch som helst):

– Tyvärr, boys, arbetskompisarna här gillar er och kunderna har bara gott att säga, men nu får ni se er om efter nåt nytt. Ni har för hög i lön i förhållande till vad ni presterar. Ta det inte personligt, det här är strictly business.

– Och, by the way, ni har ju sprungit upp i 30-årsåldern. Vi måste satsa ungt och tänka på framtiden.

Jag vet inte, det är så fruktansvärt mycket rykten och snack som florerar hit och dit i vinddraget av det öppna transferfönstret, det är så många i media som vet och påstår fast de bara chansar, det är så många oseriösa som citerar ”en initerad källa” fast den källan lika gärna kan vara en döv skvallerkärring i tvättstugan.

Wenger la ut en rökridå

Men vi tycks nu i alla fall med någorlunda hög procents säkerhet kunna fastslå:

?Fredrik Ljungberg är på väg bort från Arsenal. Trots allt.

?David Beckham är på väg bort från Real Madrid. Trots allt.

Besked och motbesked kom under hela dagen och kvällen i går, total förvirring rådde, men nu får ni i alla fall min tolkning av läget (kl. 01.00):

Beckham är körd i Real, det blir ingen förlängning av kontraktet.

Ljungberg är körd i Arsenal – trots att Arsene Wenger la ut en rökridå i går.

Arsenal kände sig tvingat att gå ut på sin hemsida och kommentera Freddie-affären på ett eller annat sätt, och därför dök det upp märkliga citat av Wenger som man måste läsa mellan raderna.

”Det är viktigt att fastslå att Freddie är en värdefull medlem i vår trupp”, säger Wenger.

Och så i nästa ögonblick:

”Även om jag inte kan sia om framtiden så gör hans rutin och vinnarattityd att han har mycket att ge”.

Inte sia om framtiden?

Säger alltså chefen?

Det är klart att Wenger måste tala så gott han kan om Ljungberg i det här läget. Vem skulle lägga ett bud på svensken om Wenger sa ”sorry, han är för dyr, för ofta skadad och ingår inte i mina framtidsplaner?”

Det är ett tjyv- och rackarspel det här, och det intressanta är vad Arsene Wenger INTE säger.

Han säger aldrig ”rör inte vår Freddie” eller ”jag säljer honom inte”.

Resten kan ni räkna ut själva.

Sen är det en annan sak att Wenger, som har en skoningslös sida nånstans inom sig, troligen gör alldeles rätt ur en både sportslig- och affärsmässig synpunkt. Med det extremt lovande material han förfogar över och den täckning som han har på Ljungbergs position – inte minst från en sån som Rosicky – är det då försvarbart att behålla en 30-åring som alldeles för ofta är skadad?

Det är inte synd om dem

Jag beklagar Ljungberg, som gjort enastående insatser för Arsenal. Men så här ser fotbollsvärlden ut i dag och jag tycker Wenger gör rätt.

Många tycker kanske att ”det är väl för böveln inte synd om såna som Beckham och Ljungberg som har tio sportbilar i garaget och otaliga miljoner på banken”.

Nej, det är inte synd om dem.

Men för att göra glamourgossarna rättvisa:

Ljungberg och Beckham tillhör den generation som faktiskt skapat sig sin status genom hårt arbete och talang. De har inte fått nånting gratis, lika lite som den kanske förste glamourpojken, George Best, föddes med silversked i munnen och en boll på foten. De har fått jobba mer än vi tror för att nå toppen.

Det är värre med dagens Baby Bentley-Boys, den otroligt bortskämda kull av unga spelare som nu skär guld med täljkniv i Premier League. Engelska grabbar i 20-årsåldern som aldrig varit i närheten av landslagsklass, men som kommer till träningen i specialbeställda, isblå Bentley Continentals och sen förlorar kommande match med 0–6.

Ja, jag talar om Anton Ferdinand i West Ham och hans gelikar.

Det var bättre klass på glamourpojkarna förr.

Peter Wennman