Ryssland reser sig

Hiddink exklusivt: ”Rysk fotboll går in i en ny era”

FOTBOLL

Zenit vann Uefacupen i onsdags, Champions League-finalen avgörs i Moskva i morgon, landslaget är tillbaka i mästerskapen, super­tränaren Guus Hiddink är förbundskapten, oligarkerna pumpar in enorma pengar i klubbarna och alla stjärnorna stannar kvar i ligan.

Sportbladet åkte till Ryssland för att se hur Sveriges EM-motståndare först nu reser sig efter Sovjetunionens kollaps.

F örra fredagen rullade stridsvagnarna, missilerna och stridsflygplanen igen över Röda Torget i Moskva. Som vanligt firades Segerdagen, den 9 maj 1945 då man besegrade nazisterna, med stora militärparader. Men det här var första gången som Ryssland skramlade med vapnen på ­Segerdagen sedan Sovjetunionen föll 1991.

– Ryssland vill visa att ”vi är tillbaka”, rapporterade CNN:s korrespondent i Moskva.

Nej då, hävdade de ryska myndigheterna. Man ville bara passa på och testa det söndertrampade Röda Torgets och omgivande ­gatornas hållfasthet. Senare i år ska nämligen en stor renovering av torget påbörjas.

Det får vara hur det vill med det här och nu. Det krävs i varje fall ingen avancerad kremlologi för att konstatera att den ryska fotbollen är på väg tillbaka på allvar efter sovjetkollapsen i början av 1990-talet.

De sovjetiska klubbarna hade i alla år kontrollerats och sponsrats av olika delar av samhället. Genom fotbollen och de andra stora lagidrotterna tävlade de olika maktfaktorerna i sovjetapparaten med varandra: CSKA var arméns lag, Dynamo tillhörde KGB, Lokomotiv järnvägen, Spartak fackföreningarna (men framför allt ”folket”) och Torpedo var motorindustrins klubb.

Nu rycktes plötsligt statens generösa hand bort från (nästan alla) klubbarna och de kastades ut på den finansiella gatan. Det blev upp till var och en att hitta kommersiella stor­investerare i den nya marknadsekonomin för att överleva.

Endast en storklubb med ny arena

Men det var inte riktigt alla klubbar som blev av med statsstödet.

När landslagsstjärnan och mittfältskreatören Dinijar Biljaletdinov, som Tobias Linderoth (eller vem det nu blir) måste stoppa i sommar, säkert rullar in 1–0 på straff för sitt Lokomotiv mot Tomsk i den kalla majkvällen gör han det på Östeuropas kanske modernaste arena.

Det statliga järnvägsbolaget behöll nämligen ägandet över Lokomotiv även när planekonomin övergick till marknadsekonomi och 2002, samma år som man tog sitt första liga­guld, stod klubbens nya arena klar.

Lokomotiv är den enda av storklubbarna i Moskva och St Petersburg som har en ny, egen arena.

– Men nu har alla börjat bygga, eller åtminstone planerat bygga, sina egna arenor – CSKA, Dynamo, Spartak, Zenit, säger Oleg Sokol, fotbollsreporter på Sovjetskij Sport.

Det behövs. För dagen efter Lokomotiv–Tomsk sitter jag på Dynamostadion i västra Moskva. Jag har aldrig besökt en mer nersliten arena på den här nivån. Den är byggd 1929 och måste vara Bosse Lundquists värsta mardröm. Det finns inget tak alls över arenan förutom det korrugerade plåttaket över pressläktaren och den minimala ”vip”-läktaren på tre rader där Guus Hiddink ser sina landslagsförsvarare i CSKA göra bort sig gång på gång.

Men efter säsongen ska allt jämnas med marken och ge plats för en ny arena som tar 35 000 åskådare, kommersiella lokaler och allt annat som hör till ett modernt stadionkomplex.

Sedan Roman Abramovitj köpte Chelsea har det blivit en trend bland de ryska oligarkerna att pumpa in pengar i fotbollen, och som tur är för de ryska klubbarna gör de det i den inhemska.

Men det är inte bara oligarkerna som öser pengar över fotbollen. Det känns lite ironiskt att de två klubbar i gamla Sovjetunionen som, enligt Sokol, har störst potential (och störst budgetar) styrs och sponsras direkt eller indirekt av staten – Lokomotiv Moskva och Zenit St Petersburg. De ligger båda på 500–600 miljoner kronor i omsättning om året mot Spartaks och CSKA:s 300–400 miljoner.

– Staten bara fortsätter ge och ge och ge pengar till de här klubbarna, säger Sokol.

Zenit sponsras sedan 2006 av Gazprom, naturgasbolaget som är ett av världens tre största företag och kontrollerat av den ryska staten. I fjol bröt Zenit Moskvaklubbarnas elva år långa hegemoni när man vann ligaguldet.

Miljardrullningen gör att de ryska klubbarna nu kan behålla alla de inhemska stjärnorna och samtidigt göra tunga värvningar från väst. På Lokomotivstadion ser jag till exempel Biljaletdinov, landslagskollegan Dimitrij Sytjov och nigerianen Peter Odemwingie dominera matchen. Odemwingie lyckades Lokomotiv värva från franska Lille för 160 miljoner kronor framför näsan på flera av Västeuropas storklubbar.

Anläggning för 300 miljoner

Men landslagets och Zenits mittfältsstjärna, Konstantin Zyrianov, betonar:

– Toppspelarna kommer fortfarande inte hit trots alla pengar, det återstår en hel del att göra kring infrastrukturen i klubbarna.

Där ligger, sedan i onsdags, Dynamo längst fram. Vi är med när deras nya träningsanläggning invigs ute i Moskvaförorten Novogorsk under pompa, ståt, bandklippning och en mässingsorkesters hymner.

Om deras arena tillhör Östeuropas sämsta så är det nya högkvarteret det mest imponerande öster om den gamla järnridån: ett komplex i tre våningar där spelarna, som har varsitt rum att vila på och sova i inför hemmamatcherna, har tillgång till 25-metersbassäng, rehabpool, bubbelpool, baskethall och bibliotek. På området finns också tre fotbollsplaner, två tennisbanor och en plan för fotbollstennis.

Allt till priset av 300 miljoner kronor.

– Vad tycker du? Är det inte för stort, frågar den nästan lite generade klubbläkaren Sportbladet vid buffén med snittar.

Men det är sådana här skrytbyggen, ”infrastruktur”, som ska locka hit de utländska toppspelarna.

– Pengarna finns, det är absolut inte det det handlar om. Men det har varit svårt att övertala toppspelarna att komma hit. De vet för lite om oss, säger Dynamos presschef Ilja ­Kuzenkin.

Han tror inte det räcker enbart med ”infrastruktur” för 300 miljoner kronor.

– Den ryska ligan måste visas på tv i Europa, då kommer man att få upp ögonen för oss.

”Har insett att de måste förnya”

På plats i Novogorsk är också den största stjärnan av alla i rysk fotboll just nu – förbundskapten Guus Hiddink.

Det är han, och inte någon av spelarna, som pryder de jättelika annonstavlorna för ett elektronikföretag längs vägen från Sjeremetievoflygplatsen in mot Moskvas centrum.

Hiddink vet att ”pengarna finns där” i rysk fotboll. Hans årslön på drygt 20 miljoner kronor betalas till exempel av Roman Abramovitj. Och holländaren använder stora ord när Sportbladet frågar honom vad han tycker om Dynamos nybygge.

– Det här är ett bevis på att rysk fotboll går in i en ny era. De har sin historia förstås men de har insett att de måste förnya. Och det bevisas av det här. Det är perfekt, säger Hiddink.

Vi följer en stor dag i rysk fotboll.

Några timmar efter besöket hos Dynamo presenterar Hiddink sin första ryska mästerskapstrupp inne i Ryska fotbollens hus i Moskva. Han har tagit den stolta nationen tillbaka till slutspelen efter missen VM 2006 och är själv en del av rysk fotbolls nya era.

Han är landets förste utländske förbundskapten och ses som en frälsare. Mitt under utfrågningen på presskonferensen bryter en äldre, rysk journalist in och berättar en historia om den ryske fältmarskalken Suvorov som i Napoleonkrigen på 1700-talet lämnade Ryssland med sin här och tågade över Alperna.­

– Nu är det din tur fältmarskalk Hiddink. Vi önskar dig lycka till i alperna, avslutar journalisten vördnadsfullt.

Strax efter midnatt avslutas rysk fotbolls första dag i den nya eran med att Zenit vinner Uefacupfinalen efter att ha spelat ut Glasgow Rangers.

Det hade man aldrig gjort utan Gazprom, om man säger så.

FAKTA

Rysslands storklubbar

Spartak Moskva

F Sk: Folkets lag och det mest populära i Moskva. Vann ligan 12 gånger.

E Sk: Nio titlar av tio på 90-talet. Men ett presidentbyte blev en katastrof och 2003 hade Spartak 80 spelare på lönelistan.

Arena: Luzhnikistadion (84 745). Byggd 1956.

Ägare/storsponsor: Lukoil, Rysslands största oljebolag.

Lokomotiv Moskva

F Sk: Järnvägslaget, ägt av Rysslands ”SJ”. Inga ligaguld, tvåa som bäst (1959).

E Sk: Svagast av Moskvaklubbarna när Sovjet kollapsade. Men fortsatt pengaflöde från staten gjorde att de kunde vinna 2002 och 2004. Enda storklubben med ny, egen arena.

Arena: Lokomotivstadion (28 800). Byggd –02.

Ägare/storsponsor: Statliga järnvägsbolaget.

CSKA Moskva

F Sk: Arméns lag. Ligamästare tio gånger.

E Sk: Topp-tre i ligan varje år sedan 2002 (tre guld). Första ryska lag som vunnit en europacuptitel (Uefacupen 2005).

Arena: I år: Luzhnikistadion (bilden) tidigare kallad Lenistadion och huvudarena vid OS 1980.

Ägare/storsponsor: VTB Bank, en av Rysslands största banker och huvudägd av staten.

Dynamo Moskva

F Sk: KGB:s och inrikesministeriets lag. ­Storhetsperiod på 1950-talet.

E Sk: Framgångarna har uteblivit trots flera ­oligarksatsningar. 2005 hade Dynamo den största budgeten men var ändå när att åka ur.

Arena: Dynamostadion (36 000). Byggd 1929.

Ägare/storsponsor: Metalloinvest, vars ägare Alisher Usmanov också är delägare i Arsenal.

Torpedo Moskva

F Sk: Motorindustrins lag med en storhetsperiod på 1960-talet. Totalt tre ligasegrar.

E Sk: Biltillverkaren Zil sålde 96 klubben till företaget Luzhniki, som äger Luzhnikistadion och ville ha ett lag på sin egen arena. I dag i andraligan.

Arena: Luzhnikistadion (bilden).

Ägare/storsponsor: Luzhniki, som äger Rysslands största arena där CL-finalen spelas nästa onsdag.

Zenit St Petersburg

F Sk: Enda ryska klubb utanför Moskva som vann den sovjetiska ligan (1984).

E Sk: Vann ligan 2003 och i fjol. Nu i Uefacupfinal.

Arena: Petrovskijstadion (21 570). Byggd 1924, senast renoverad 1994.

Ägare/storsponsor: Gazprom, Rysslands största företag.