LONDON. Han hyllade assistenterna, styrelsen, fansen, spelarna, materialförvaltarna, tv-tittarna i Milano, klubben som sådan och eventuellt också några korvgubbar på San Siro.
Glömde han inte nån?
Nej, det gjorde han inte.
José Mourinho hyllade givetvis sig själv också, som sig bör, men inte så att det störde.
Inters manager var en god vinnare efter segern mot Chelsea på Stamford Bridge. Han vältrade sig inte i sin egen förträfflighet. Han luktade bara lite på kudden.
Europas fotbollspress kommer att domineras av rubriker som ”Mourinhos hämnd” och liknande saker idag, och det hade förstås varit enkelt för The Special One att spela i dom tonarterna efter matchen i går.
När allt kommer omkring fick han ju sparken efter drygt tre framgångsrika säsonger i Chelsea. När han var där förlorade de blå
inte en hemmamatch. Nu när han kom tillbaka spöade han sitt gamla gäng. Det var läge för bitterljuva passningar á la Mourinho.
Men portugisen valde alltså den ödmjuka linjen och sade sig vara ”happy for Inter, but unhappy for Chelsea”. Det fanns inga hard feelings att spåra. Han hyllade till och med Chelseas ägare Roman Abramovich, mannen som sparkade honom.
– Roman är mycket intelligent. Han kan mer om fotboll nu än när han köpte Chelsea. Han har sett vilka små marginaler det rör sig om. Han har lärt sig spelet. Så jag tror nog att han förlåter både Carlo Ancelotti och Chelsea efter förlusten i??dag – alla kunde ju se att vi var det bästa laget från den första minuten till den sista, sa Mourinho.
Receptet bakom Inters seger?
– Att vi vågade kontrollera matchen och hålla i bollen. Jag är så tacksam att spelarna accepterade min plan och var redo att ta den risk vi tog.
Många trodde ni skulle gå för 0–0.
– Det går inte att göra det på Stamford Bridge. Jo, det hände en gång när jag tränade Chelsea. Manchester City klarade det eftersom deras målvakt David James trodde han var Lev Jasjin och tog allt. Ska man nå resultat här måste man våga.
Hur långt kan Inter nå nu?
|
Peter Wennman
|
Var det här din största seger i karriären?
– Absolut inte. Den har jag fortfarande framför mig.
1–0-segern på Stamford Bridge var första gången – på elva försök – Inter lyckats vinna en bortamatch i ett CL-slutspel.
2008/09: Manchester United–Inter 2–0 (åttondelsfinal).
2007/08: Liverpool–Inter 2–0 (åttondelsfinal).
2006/07: Valencia–Inter 0–0 (åttondelsfinal).
2005/06: Ajax–Inter 2–2 (åttondelsfinal), Villareal–Inter 1–0 (kvartsfinal).
2004/05: Porto–Inter 1–1 (åttondelsfinal). Milan–Inter 2–0 (kvartsfinal).
2002/03: Valencia–Inter 2–1 (kvartsfinal), Milan–Inter 0–0 (semifinal).
1998/99: Manchester United–Inter 2–0 (kvartsfinal).
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer