Detta håller på att spåra ur - och tänk om ryssen dubblar budet...

FOTBOLL

LONDON

Det är så fräckt så man häpnar.

Chelseas ägare Roman Abramovitj klev helt sonika in på Highbury och ville köpa Thierry Henry.

Arsenal skulle få mellan 40 och 50 miljoner pund.

Det är uppemot 640 miljoner kronor.

Är det jag som är efter min tid, eller håller detta på att spåra ur alldeles?

Det är länge sen vi begrep att Idrottsföreningen Störst Plånbok har kopplat greppet om de stora lagidrotterna, speciellt fotbollen, men det borde väl finnas nån gräns för vansinnet.

Ryss-Roman har redan lagt ut 1,5 miljarder kronor på nya spelare till Chelsea.

Men han är inte nöjd. Han tänker köpa mer. Han ska fortsätta handla och han ska handla de allra största, dyraste stjärnorna ända till Chelsea har vunnit Premier League, kanske också Champions League.

Hallå, var går gränsen..?

Det är väl kanske kul för alla som blåhjärtat håller på Chelsea, men vad finns det äkta, sanna londonlaget mitt i allt detta?

Ja, ja, innan ni kastar er på mejlen...jag VET. Jag är ingen hopplös romantiker som tror att man ska komma nån vart med egna produkter och en tränare som skriker "Tjempa, grabbar", men som sagt: var går gränsen?

Alla storklubbar köper hejdlöst och fullständigt skamlöst.

Hedern mellan klubbarna är borta, spelarnas egna samveten dövas av säckvis med pengar.

Förr fanns det oskrivna regler som sa att en spelare inte skulle värvas mellan till exempel AIK och Djurgården. Det har funnits liknande avtal mellan klubbar över hela världen, och när de nån gång har brutits har fansen fått mord i blick.

...och vad tycker Chelseas fans?

Vi har haft ett antal svikare och "Judas" i Sverige.

Barcelona förlåter aldrig Figo och Real Madrid, Tottenhams fans glömmer inte Sol Campbells promenad från White Hart Lane till Highbury. Och så vidare.

Jag vet inte vad som skulle hända om fransmannen Thierry Henry verkligen skrev på för Chelsea.

Det enda jag funderar över är om Chelseas fans verkligen, innerst inne, skulle tycka att det var så himla roligt?

Även om de får en av världens absolut bästa spelare i sitt lag, skulle det inte vara en smula irriterande att det är londongrannen Arsenal som format och utvecklat Henrys talang?

Så vitt jag minns fick han sparken efter en misslyckad karriär i Juventus år 1999.

Nu är Chelsea i den ovanligt lyckliga positionen att man för en gångs skull har några skickliga engelsmän i laget också. Men om utvecklingen fortsätter finns det snart inte ett spår av egen identitet i klubbarna.

Real Madrid har väl varit vulgärast av alla, men det känns nu som om Chelsea är på väg att passera.

När Real köper in en världsstjärna, på en skräddarsydd plats för att exponeras i VARJE match inför en jättepublik, tycks det som om Roman Abramovich vill ha tre superspelare på varje position i laget.

Hade det inte varit för de feta lönerna skulle spelarna bli galna. Nu får ju landslagsmän och stora artister sitta på bänken, det må gälla Chelsea och Manchester United och kanske också Arsenal, och det vinner väl inte fotbollen som helhet någonting på?

Köphysteri utan like, alltså. Är det verkligen sann glädje att vinna en titel när man lagt ut ett par miljarder på vägen?

Kanske. Om ni supportrar tycker det så är det väl så. Jag bara sitter och grymtar för mig själv.

Arsenal behöver pengarna

Hur som helst: Thierry Henry är inte till salu. Sägs det.

Arsenals vice ordförande David Dein, som blev blev uppsökt av Abramovich i onsdags kväll, sa blankt nej till budet.

Vi får väl se. Arsenal, som återtog serieledningen igår efter 1-0 mot Blackburn, ska bygga ny arena och behöver cash. Och money talks. Jag gillar att Arsenal säger blankt nej till försäljning, men om ryssen höjer till det dubbla? 1,4 miljarder?

Ingenting verkar ju främmande för den mannen.

För att få perspektiv kan man ju nämna att Manchester City har en jätteskuld på precis 700 miljoner.

Det är alltså samma summa som ryssen vill betala för en spelare - Thierry Henry.

För övrigt kan väl prislappen stiga ytterligare i dag. Henry är en av tre - Ronaldo och Zidane är de andra - som är nominerad till titeln Årets Spelare i världen.

Arsenalstjärnan är stor favorit att vinna.

Och då kommer det väl att klia ännu mer i Roman Abramovitjs fingrar.

Peter Wennman