Livet som supporter – ett evigt lidande

Peter Wennman: Engelska klubbar krossar illusioner

STÄNDIGA BESVIKELSER Att hålla på engelska fotbollslag är att tigga om trubbel, skriver Sportbladets Peter Wennman.
Foto: AP
STÄNDIGA BESVIKELSER Att hålla på engelska fotbollslag är att tigga om trubbel, skriver Sportbladets Peter Wennman.
FOTBOLL

Det är aldrig lätt att hålla på engelska fotbollslag.

Det är aldrig lätt att hålla på fotbollslag överhuvud taget, men den som har sitt hjärta i en engelsk klubb tigger om trubbel.

Ständigt dessa besvikelser, ständigt dessa krossade illussioner.

Klart det är många som gjort det lite lättare för sig genom att satsa på säkra kort.

Jag talar då om yngre svenska fans som under senare år sett ett storlag på tv, fastnat för det och som sen ”lever och dör” för klubben trots att dessa fans kanske aldrig ens satt sin fot i England.

Fullt naturligt är chansen stor att dessa lag heter saker som Manchester United, Liverpool, Arsenal och – naturligtvis – Chelsea. Framgångsrika och omåttligt populära lag med gigantiska svenska fanklubbar.

Det finns ingenting att säga om det. De flesta vill hålla på den som är bäst. Det finns en trygghet i det.

Det finns en äldre generation som en gång har resonerat likadant, det är gubbarna som började gilla lag som Charlton, Aston Villa, Arsenal och kanske Huddersfield nån gång på 1940-talet. Det fina är att de fortfarande håller fast vid dem. Liksom de som började hålla på Man United efter den där flygkraschen i München 1958, då åtta man i truppen dog.

Det finns de som håller på gängen från de första Tipsextra-åren: Stoke, Wolverhampton, Ipswich, Coventry och de andra.

Det finns alla sorter. Folk som aldrig skulle svika Leeds trots att de åkt ur, eller andra som råkade hamna på ett bed-and-breakfast i Blackpool på semestern, såg en match och blev supportrar.

Så finns det såna som jag som oturligt nog råkade se ett fantastiskt charmigt Manchester City i svartvit tv i slutet av 1960-talet och bestämde mig för dem. Trots att jag hade noll koll på klubbens kultur eller historia. Men Francis Lee, Mike Summerbee, Colin Bell, Rodney Marsh och de andra var verkligen oemotståndliga på den tiden.

Trevar efter Valium-burken

Rodney Marsh satt jag förresten bredvid på Emirates Stadium nyligen och försökte artigt och snällt smickra honom till ett samtal om de där åren, men han var en sur jävel, en riktig besvikelse.

Och det var det jag ville komma till, det handlar så mycket om besvikelser.

Vi pumpar upp förväntningarna inför varje säsong. När kapprustningen är färdig och si och så många miljoner pund är spenderade på nya spelare sitter vi där och säger...nu då, nu ska det ske, i år blir vi farliga.

Det slutar i mitt fall alltid med att jag får börja treva efter Valium-burken varje gång City spelar. Laget som ena dan spöar Arsenal, nästa dag åker ur mot Chesterfield (!) i ligacupen, sen slår det starka West Ham.

Efter sex spelade omgångar i Premier League är jag redan besviken på City. Jag inser att det kommer att bli precis samma berg-och-dalbana som vanligt.

Så är situationen för fler än jag.

Tänk alla Tottenham-fans som uppmuntrade av förra säsongen såg fram mot den här ligastarten. Och så har det blivit en seger på sex matcher.

Och eftersom allting handlar om vad man FÖRVÄNTAR sig, så är alltså risken för besvikelser överhängande. Till och med när man har försett sig med nästan garanterade toppgäng i form av Chelsea, Arsenal, Liverpool och Man United.

Jag menar, hur mobbade blev inte Arsenals fans efter den tröga starten? Och hur mår Liverpools beundrare när laget ligger efter Everton i tabellen? Är ens självaste Chelseafansen mer än lagom belåtna, det har ju inte blivit full pott?

Det har sina sidor att hålla på smörgängen också.

Fyra klubbar har lyckliga fans

Om vi tänker efter, vilka supportrar har anledning att vara missnöjda så här långt?

Jo, de som håller på:

Liverpool, Arsenal, Manchester City, Wigan, West Ham, Middlesbrough, Tottenham, Newcastle, Watford, Charlton och Sheffield United.

Det är elva klubbar som säkert, i fansens ögon, har underpresterat.

Fem klubbar har spelat ungefär som alla väntat sig:

Bolton, Blackburn, Fulham, Manchester United och serieettan Chelsea (snacka om krav).

Fyra andra har gjort sina anhängare överlyckliga:

Portsmouth, Aston Villa, Everton och Reading.

Om mina teorier stämmer är det alltså bara fyra klubbar av 20 i Premier League som har riktigt supernöjda fans just nu. Om Chelsea ursäktar.

Alla andra går som vanligt omkring och hoppas på bättre tider.

Wennman listar veckans...

Peter Wennman