Chelseabygget har börjat rasa

Sportbladets Peter Wennman: Därför kan Man U dra ifrån

FOTBOLL

LONDON

Vad är det som händer i Chelsea?

Är det romarrikets fall vi ser?

Eller som det spekuleras på det engelska språket i dag:

The Fall of the Roman Empire?

Roman Abramovich, en av världens rikaste män, brydde sig aldrig om att åka till Anfield för att se sitt lag bli överkört, manglat, söndersprunget av ett Liverpool som gjorde 2–0 på 18 minuter.

Den icke-officiella anledningen var att han ”inte längre kände sig uppskattad av Chelseas fans”.

Jisses, detta är sanslöst.

Roman, som knappt kan ett ord engelska, köpte sig ett storlag i London eftersom han råkade ha några miljarder liggande, och förvandlade Chelsea FC till en dynasti, ett imperium, en blå segermaskin av sällan skådat slag.

Men två år ...?är inte det en väldigt kort tid för ett imperium?

Vi kan redan ana slutet.

Osämjan mellan Roman och managern José Mourinho tycks ha nått a-point-of-no-return.

Vi måste komma ihåg att det inte var nåt slags Sida-bidrag eller u-landshjälp Roman sände per postanvisning när han köpte Chelsea.

Trött på Mourinho

Han ville ha ett fotbollslag, som en normal pojke önskar sig en brandbil, och jag tycker att den ryske mannen visat helt fantastisk karaktär när han hållt sig i bakgrunden de senaste åren (vilket möjligen kan förklaras med Chelseas framgångar).

Men nu börjar Roman bli trött:

Trött på att höra Mourinho tjata om förstärkningar, trots att han pumpat in miljarder i klubben. Det är väl managerns jobb att ta vara på resurserna på bästa sätt?

Trött på att höra att Sjevtjenko, den enda värvning han personligen genomdrivit, är ett jättefiasko.

Trött på att Mourinho sagt en massa dumma saker och uppträtt på ett sätt som gett klubben Chelsea sämre rykte.

Trött på att ligga efter Manchester United, och dess amerikanska ägare, i tabellen.

Trött på att en del av fansen till laget han ställt i rampljuset har vänt sig mot honom och tagit Mourinhos parti.

Ja, ni behöver bara kolla in Romans halvslutna ögonlock för att föreställa er hur less han känner sig på alltihop.

Så, vad händer nu?

Nja, vi ska inte rusa iväg här och döma ut ett lag som är fyllt av briljanta fotbollsspelare och har en manager som är det mest uppfriskande som hänt på länge i Premier League.

Som Chelsea-chefen Peter Kenyon sa i Dubai nyligen:

– Vi är kvar i alla cuper. Vi är sex poäng från ledningen i ligan. Vi kan vinna allt. Om vi har problem, då är det nog väldigt många som skulle vilja ha våra problem.

Men:

Det har lossnat en sten från Collosseum och det kan vara början på ett litet ras.

Terrys skada var ödesdiger

Om man vill bygga en ointaglig fästning måste man se till att det inte finns några svaga punkter.

The Roman Empire började skaka i samma ögonblick som mittbacken John Terry, lagkaptenen, blev skadad.

Att en enda spelare, en vanlig man med två ben, kan betyda så mycket och skapa så mycket oro i en mångmiljardindustri som Chelsea är anmärkningsvärt.

När också Ricardo Carvalho insjuknade i går stod Chelsea där med ett mycket sårbart mittförsvar. Essien är en enorm spelare, men han och Ferreira klarade förstås inte att stå emot trycket på Anfield.

Utan Terry, Carvalho och avstängde Makelele var det öppna spjäll bakåt, vilket inte Liverpool var sent att utnyttja.

Första duellen i Grand Slam Weekend gick alltså till Rafael Benitez, som äntligen fick besegra Mourinho i ligaspelet.

I dag är det Arséne Wenger mot Sir Alex Ferguson.

Fergie har ingenting att förlora, han är minst sex poäng före Mourinho vad som än händer, och jag tror att han kommer att satsa framåt på Emirates i eftermiddag.

Arsenal-Manchester United...Thierry Henry och Henrik Larsson...missa inte det. Kan bli årets match i engelsk fotboll.

Peter Wennman