Här chockar lilla amatörlaget England

Nu väntar Liverpool för Havant & Waterlooville

Tom Jordan (tv) gör mål för Havant & Waterlooville.
Foto: Chris Ison
Tom Jordan (tv) gör mål för Havant & Waterlooville.
FOTBOLL

Brittisk fotboll när den är som bäst:

Amatörlaget Havant & Waterlooville knockade ut proffsklubben Swansea i kväll.

Nu väntar Liverpool.

Efter 1–1 i mötet på Liberty Stadium tvingade lilla amatörlaget Havant & Waterlooville fram omspel mot proffslaget Swansea i FA-cupens tredje omgång och efter 90 minuter i hemmamötet i kväll var knallen ett faktum.

Ett självmål (som bokfördes på Garry Monk) i den fjärde minuten skickade division 6-laget i rätt riktning och när Jamie Collins ökade till 2–0 (25:e) och Rocky Baptiste fixade 3–0 (i 37:e) började publiken på lilla West Leigh Park på allvar hoppas på avancemang.

Matchen blev dock högdramatisk:

Guillem Bauza reducerade till 1–3 i den 39:e minuten...

Kevin Scrives räddade en straff från Leon Britten i den 42:a minuten

Jason Scotland reducerade på nytt, till 2–3 i den 48:e minuten.

Trots en rejäl press lyckades Havant & Waterlooville hålla undan – Tom Jordans 4–2 i en 65:e minuten öppnade vägen till en sensationell seger och lita på att det firades rejält i Hampshire i natt bland The Hawks-fansen.

Klubben, som bildades efter en sammanslagning mellan klubbarna Havant Town F.C. och Waterlooville F.C 1998, ligger för närvarande tolva i Blue Square South och ska normalt inte rubba Swansea, som toppar Englands tredje proffsliga, League One.

Upprörda Swansea-fans lär påminna om att managern Roberto Martinez hade viktiga kvartetten Andrea Orlandi (knät), Darren Way (knäsenan), Alan Tate (avstängd) och Ferrie Bodde (avstängd) borta men i historieböckerna står det för alltid:

Havant & Waterlooville–Swansea, 4–2.

FAKTA

10 stora skrällar i FA-cuphistorien

Shrewsbury–Everton – 2–1

Gay Meadow, 4 januari 2003, tredje omgången

Nigel Jemson hade haft en ganska brokig karriär och hade spelat i 13 olika klubbar när han kom till Shrewsbury. Där, 33 år gammal, blev han rikskändis efter sina två mål mot Everton. Det första målet var en läcker frispark förbi Richard Wright och det andra, efter att Niclas Alexandersson kvitterat för Everton, kom på nick. Shrewsburys tränare var Kevin Ratcliffe, som varit lagkapten i Everton under 80-talet.

Wrexham–Arsenal – 2–1

The Racecourse, 4 januari 1992, tredje omgången

Micky Thomas, 37, hade spelat i både Manchester United och Chelsea, men varvade ned i division fyra-laget Wrexham. Hans frispark innebar 1–1 mot Arsenal, som vunnit ligan säsongen innan. Steve Watkin blev Wrexhams matchvinnare när han gjorde 2–1 i den 84:e minuten. Wrexham tvingade sedan West Ham till omspel i den fjärde omgången, men förlorade då med uddamålet.

Sutton–Coventry – 2–1

Borough Sports Ground, 7 januari 1989, tredje omgången

Ytterligare ett amatörlag som lyckades besegra ett topplag från den högsta divisionen. Coventry hade vunnit FA-cupen två år tidigare, men nu såg Tony Rains och Matt Hanlan till att Sutton United skrev ett litet stycke fotbollshistoria. Hanlan, som då jobbade som murare, nickade in segermålet efter en hörnvariant. Målet är en klassiker som vevats otaliga gånger på brittisk tv.

Birmingh.–Altrincham – 1–2

St Andrews, 14 januari 1986, tredje omgången

En match som mittfältaren Robert Hopkins säkert har försökt att glömma. Först gav han Birmingham ledningen. Amatörlaget Altrincham kvitterade, innan Hopkins missade en tackling och i stället skickade bollen förbi den blivande landslagsmålvakten David Seaman i det egna målet. När spelarna i Altrincham firade matchens 20-årsjubileum, bjöd man in samtliga City-spelare till festen. Ingen kom.

Bournemouth–Man U – 2–0

Dean Court, 8 januari 1984, tredje omgången

Manchester United var titelförsvarare i cupen, men vek ned sig ordentligt mot division tre-laget Bournemouth som leddes av en viss Harry Redknapp. ”Sådana här dagar har vi inte för ofta i Bournemoth”, konstaterade han efter matchen. Med skrällen ett faktum och bara minuter kvar avbröts matchen efter att det brutit ut slagsmål på läktaren. Matchen återupptogs dock och United var utslaget.

Harlow–Leicester – 1–0

Sportscentre Ground, 8 januari 1980, tredje omgången

Den lilla klubben från Isthmian League lyckades 1980 för första gången ta sig förbi kvalomgångarna och in i den ”riktiga” första FA-cupomgången. Harlow Town vann de två första matcherna och ställdes mot Gary Linekers Leicester i den tredje omgången. Neil Prosser kvitterade i 89:e minuten för att rädda ett omspel. Och i returen vann sedan amatörlaget med 1–0 efter mål av John McKenzie.

Burnley–Wimbledon – 0–1

Turf Moor, 4 januari 1975, tredje omgången

Wimbledon blev det första amatörlaget att vinna mot ett division ett-lag sedan 1920. Mick Mahon gjorde målet som sensationellt tog Wimbledon vidare till den fjärde omgången. Förlusten var en chock för Burnley, vars manager Jimmy Adamson hade skämtat om att de skulle möta en tennisklubb. Wimbledons stora hjälte var målvakten Dickie Guy, som nu är ordförande i AFC Wimbledon.

Hereford–Newcastle – 2–1

Edgar Street, 5 februari 1972, tredje omgången

Klassisk skräll där Hereford först lyckades nå oavgjort (2–2) på St James Park och fick omspel på hemmaplan. Malcolm McDonald gjorde 1–0 till Newcastle med åtta minuter kvar, men Hereford kvitterade tre minuter senare. Ronnie Radford slog till med ett distansskott som seglar in i bortre krysset. Ricky George avgjorde på övertid för Hereford United, som då spelade i amatörligan.

Colchester–Leeds – 3–2

Layer Road, 13 februari 1971, femte omgången

Innan matchen lovade Colchesters manager samtliga spelare med respektive en betald semester vid Medelhavet, om man slog Leeds. En snygg gest, men hur stora var chanserna att division fyra-laget skulle slå mäktiga Leeds, som då var en storklubb i Europa? Tillräckligt, skulle det visa sig. Colchester kallades ”Grandads Army” eftersom spelarna var gamla och i slutet av sina karriärer. Efter 3–2-segern fick de i alla fall vila ut på en strand vid Medelhavet.

Newcastle–Crystal P – 0–1

St James Park, 12 januari 1907, första omgången

Enligt många var det här cupens största skräll fram tills Colchesters 3–2-seger mot Leeds 1971. Newcastle United var i stort sett oslagbart på hemmaplan, man hade inte förlorat där på över ett år. Crystal Palace – då utanför proffsligorna – tog ledningen efter 40 minuter och lyckades hålla undan. Laget fortsatte att skrälla och förlorade först i den fjärde omgången, mot West Ham (0–4)