Olovsson: Grattis Zlatan, det här är snäppet värre än klackar mot Italien

FOTBOLL

Grattis Zlatan!

En liten Maximilian kom pluppandes.

Och du satt väl där i den gröna operationsrocken och den gröna badmössan med ett lite stelt leende.

Det blev ju kejsarsnitt, i Lund. Nervöst att vänta. Pirrigt att sitta där och hålla din älskades nervöst svettiga hand.

Säkert pirrigare än alla straffar du lagt i hela ditt liv. Sedan, ja, sedan, då plötsligt fick du lille grabben i famnen. Fick följa med ut och väga.

Helt säkert skrattade du.

Det gjorde jag då Isak kom.

Det är, trots allt, helt obegripligt märkvärdigt att det kan komma ut människor ur kvinnor. Det är faktiskt snäppet värre än en klack mot Italien. "Mirakel" är helt enkelt ett för klent ord för att beskriva det. Jag tror du håller med mig om det.

Trodde du dumtjurade

Och, jag kan förstå dig nu, jag tänkte inte på det, förlåt. Jo, jag var en av dom som blev arg på dig när du lät oss förstå att du inte skulle spela de två kommande landskamperna.

Jag, och många med mig, tog det som att du dumtjurade över Lagerbäcks åthutning.

Men, självklart, nu förstår jag ju att du bara planerade för lite pappaledigt.

Att Mino Raiola, den där figuren som ordnar feta lönen åt dig, pratar om att han utgår ifrån att du spelar mot Chievo i helgen är väl bara snicksnack.

Du är en kille som går din egen väg, irrationell, en dribbler.

Du har kanske fintat honom också.

För att du ska hjälpa Helena komma igång med amningen.

Peppa henne när hon får lite halvpanik när det inte alls funkar som hon trott. Byta de där små blöjorna fyllda av bebisbajs, bära runt lilla fågelungen för att få fram rapen och vyssja goset till sömns på natten.

Det gör du rätt i.

Ta dig den tiden, för det går så fort och det här, ja, det här går aldrig i repris.

Jag tror att din lille Max kommer att förändra ditt liv. Kommer att få dig att växa, precis som mina barn fått mig att mogna.

Du kommer att inse att du kanske brytt dig för mycket om bagateller i livet, låtit skitsaker som inte egentligen betyder något störa dig, du får en ny distans och en tung, självklar förankring i ditt liv.

Nämligen kärleken till din egen son.

Och, du, glöm inte tatueringen...

Ronny Olovsson