Thorén: Ingen stjärna – då måste Sverige prestera bättre

FOTBOLL

Det bästa beskedet i OS-genrepet levererade Lotta Schelin från läktarplats.

Lugnande förstås, men samtidigt skrämmande.

Svenska landslaget är väldigt sårbart om det inte kan prestera bättre utan sin stora stjärna.

Det var missade målchanser, det var svag förstapress under de första 45 minuterna och det var ängsliga bollmottagningar.

Efteråt förklarades orsaken till det mesta med att ”vi saknade Lotta”.

Jag köper det, Lotta Schelin är den som startar första pressen tillsammans med Caroline Seger, Lotta Schelin sätter (nästan) alltid sina lägen och hon står för djupledshot, rörelse, rutin och lugn.

Mycket kunde ja varit vassare

Men det är inte helt omöjligt att landslaget under OS tvingas spela en match utan superanfallaren och då måste man göra det bättre än i går.

Det fanns mycket som kunde ha varit vassare, men trots att det bara blev 0–0 var det nöjda spelare och ledare som satte sig på läktaren och spanade in Brasilien med nya stjärnan Neymar (Storbritanniens herrar genrepade mot Brasilien) efteråt. Tjejerna åt godis, skojade med varandra och småhuttrade i den brittiska sommaren.

Valet: Almgren som offensiv spets

Mest nöjda var de med att inte ha släppt in något mål och visst är det så att Emma Berglund och Linda Sembrant nu bildar mittlås i OS. Storbritannien hade visserligen matchens bästa chans när Rachel Yankey blev fri centralt efter en lång pass.

Men det var inte mittbackarnas fel, bollen skulle aldrig ha fått levererats så högt upp från plan, påpekade Thomas Dennerby.

Det jag tar med mig, precis som efter matchen mot Japan före midsommar, är att Sverige måste ha ett högre tempo – laget måste flytta boll snabbare.

I OS-premiären mot Sydafrika förväntar vi oss att Sverige ska föra spelet. Då skulle jag vilja se en mer offensiv balans på mittfältet i Dennerbys 4-2-3-1.

Om förbundskaptenen Thomas Dennerby vågar, väljer han det lite mer riskfyllda, men samtidigt i mina ögon mycket säkra valet, att ställa den mer defensiva innermittfältaren Lisa Dahlkvist åt sidan, dra ner Caroline Seger i den rollen och låta pigga Johanna Almgren, som älskar att spela rättvänd, ta den offensiva spetsen på centrala mittfältet.

En Caroline Seger längre ner i banan bäddar för att speluppbyggnaden blir vassare, dessutom har Johanna Almgren i två matcher visat att hon tillför speed och energi.

Om inte, löser det mesta sig ändå till på onsdag. Då är Lotta tillbaka.

Frågorna som Dennerby ville ha svar på – och svaren han fick

Offensivt:

1) Att flera spelare sticker vid omställningar så det finns många spelalternativ för bollhållaren.

Svar: Dåligt med detta i första, bättre i den andra.

2) Att det finns rörelse som öppnar för kreativa lösningar som 4-2-3-1 bäddar för.

Svar: Väldigt liten i första. Bättre i andra och då kom chanserna.

3) Att effektiviteten finns.

Svar: Nej, inte alls. Laget skapade chanser men det räckte inte.

Defensivt:

1) Att första pressen mot organiserade uppspel är aggressiv och modig, en press där kantspelarna vågar ta ett litet kliv upp. Man vill tvinga motståndaren att spela svåra bollar in centralt och där vinna boll.

Svar: Stämde inte alls i första halvlek, bättre i andra. Caroline Seger är van vid att starta pressen med Lotta Schelin, med gårdagens anfallare Sofia Jakobsson är Seger mer ovan. Yttrarna klev inte heller in.

2) Att försvaret mot samlat anfallsspel fungerar. Då vill Dennerby att spelarna kliver tillbaka till ett 4-4-1-1, lite rakare och lite mer kompakt. Då ska motståndarna styras utåt.

Svar: Check. Dennerby nöjd med att laget var kompakt och tajt.

3) Att Emma Berglund och Linda Sembrant, som bara spelat två matcher tillsammans, ska fungera som mittbackspar.

Svar: De fungerade, även om Linda Sembrant hade vissa problem med positionssspelet och båda slarvade bort uppspelsfaserna med dåliga passningar.