Bank och Nivas drömelvor i EM

Sportbladet skickade ut de två krönikörerna på skolgården - här är resultatet

1 av 3
FOTBOLL

Ett EM har kommit och gått, lite styvt 250 spelare har visat vad de går för. ­Nu återstår bara två matcher.

Den ena är finalen. Den andra är matchen mellan Simon Bank och Erik Niva.

Sportbladet skickade ut två krönikörer på skolgården, bad dem välja varsin EM-elva och väntade in resultatet.

Val 1: Ronaldo, Portugal (Simon Bank)

Ja, om det nu står en lång, snygg jätte och jonglerar med apelsiner längst fram på grusplanen – då är jag inte den som frågar två gånger. Cristiano Ronaldo var spelaren som en gång fick ­Erik Hamrén att tänka ”shajning”. Det här var ett mästerskap när han visade det också. Han leder mitt lag. Känn på den.

Val 2 & 3: Pirlo & Balotelli, Italien (Erik Niva)

En EM-elva ledd av en spelare som gjorde två bra matcher av de fem han spelade i turneringen?! Okej. Själv går jag ut med killen som dominerat alla matcher han deltagit i, mästerskapets självklare kung. Han heter Andrea Pirlo. Och vad säger ni nu? Att jag får ett val till eftersom Simon fick börja?! Intressant. Då väljer jag Mario Balotelli. För att det är ont om andra centrar, för att han kommer vinna skytteligan och för att han kan posera som Hulken utan att vara grön.

Val 4: Iniesta, Spanien (Bank)

…och då tar jag en som inte kan posera som nånting utan att vara vit. När Xavi går på hälarna har Andrésito fått bära ett ännu större ansvar för Spaniens triangelritande, och han har gjort det på den nivå vi vant oss av från en VM-erövrare. Ge honom bollen, se honom hota vilken backlinje som helst. Ge honom två världsklassanfallare framför sig och se dem göra verklighet av hoten.

Val 5: Ramos, Spanien (Niva)

Vilken backlinje som helst?! Jag synar det. I det här huset ska det nämligen inte slarvas med grunden. Sergio Ramos har varit väldigt bra väldigt länge – herrejöses, 92 landskamper som 26-åring – men har nu tagit det sista klivet upp på den absolut högsta nivån. Insatsen mot Portugal var fullständigt felfri, och det har rätt lite med Panenka-straffen att göra.

Val 6: Ibrahimovic, Sverige (Bank)

Jag ska ju erkänna att det här var ett mästerskap – Super-Mario-kvoten undantagen – som handlade ganska lite om tunga anfallstyper. Zlatan Ibrahimovic var det ju inte heller under stora delar av matcherna, men när han väl höll sig i närheten av rätt mål var han bättre än i något tidigare mästerskap.

I det här laget behöver han inte dra igång anfallen. Det räcker med att han bankar in två bollar. Det gör han ju.

Val 7: Pepe, Portugal (Niva)

Jag fortsätter husbygget, fortsätter gjuta­ grund. Pepe fick visserligen ett återfall in i gamla sluggarsynder under semin mot Spanien, men det kändes mest bara rätt och riktigt. Fram till det hade han enbart stått för prickfritt mittbacksspel – men jag vill ha lite skräck in på skolgården. Jag är ute efter prickfritt psykotiskt mittbacksspel.

Val 8: Barzagli, Italien (Bank)

Du känner att du hade ett underskott på de psykotiska med Balotelli i elvan? Jaja. Jag tror ju mer på mittbackarna som står där de står och tar vad de ska, utan att göra så stor sak av det hela. Barzagli smög in i turneringen efter skadan, men är tillbaka i sin självklara försvarschefsform. Juventus släppte in 20 mål i år, Italien har släppt in en betydelselös straff på tre matcher med honom på planen.

Val 9: Khedira, Tyskland (Niva)

Vi flyttar framåt ett hack i planen, och ser till att ge Andrea Pirlo de förutsättningar han förtjänar. Han är visserligen kapabel att kommendera mittfält mer eller mindre ensam, men det är klart att det blir lättare med kvalitativa tacklare och löpare runt honom. Tyskland gjorde inte sitt bästa mästerskap, men Sami Khedira var deras bäste spelare.

Val 10: Xabi Alonso, Spanien (Bank)

Du tänker en strateg och en kraftspelare? Jag tänker en som har den stora, breda blicken och en som gör det enkla grundarbetet. Xabi Alonso är inte bara en ledargestalt som skickar in två mål mot Frankrike när tillfället kräver det – han är också den sorts spelare som vänder spelet med en svävande Jan Mølby-cross när det är vad vi behöver. Jag tror att jag älskar honom.

Val 11: De Rossi, Italien (Niva)

Okej, du har Xabi Alonso. Jag har ett inner­mittfält med Khedira, Pirlo – och nu även Pirlos vapenbroder Daniele De Rossi. Killen med en stiliserad glidtackling intatuerad på vaden. Vill du förhindra mig från att dominera den här matchen med totalt och fullständigt eftertryck är det nog bäst att börja agera nu.

Val 12: Chiellini, Italien (Bank)

Det både överraskar och inte lugnar mig att du faller för tatueringar. Själv har jag alltid varit mer för intellektuella spelare med akademisk examen, som är supersvin så fort som de går in på planen. Chiellini är spelklok nog för att vara vänsterback, juventino nog för att anpassa sig, men jag sätter honom bredvid Barzagli och vet att vi har ett av världens mest intelligenta mittbackspar.

Val 13: Arbeloa, Spanien (Niva)

Du ger upp mitten? Du ger mig matchbilden och spelövertaget? Bekvämt och behändigt. Då kan jag fortsätta att staga upp backlinjen i lugn och ro. Álvaro Arbeloa är inte världens bästa fotbollsspelare – men i skymundan har han varit EM-turneringens bäste högerback, en viktig del av den där backlinjen som helt enkelt inte släpper in några mål. Det är en rätt bra egenskap för en backlinje.

Val 14: Busquets, Spanien (Bank)

Det är klart att du kan få mitten om du vill. Jag tänkte ge mig in med den ödmjuka ambitionen att ta bollen istället. Om fotboll vore världen skulle jag inte låta Busquets dejta min dotter, men han skulle absolut få ta hand om min fondportfölj. Han, Iniesta och Xabio Alonso kommer att ordna ett bollinnehav på 63 procent. Vad gör du med dina 37, junior?

Val 15: Gerrard, England (Niva)

Eh... Jag bygger runt Andrea Pirlo, du kontrar med Sergio Busquets – och tror att det ger dig bollinnehavet?! Det är en teori. Och det är en felaktig teori. Men tjabo, bara för att äga mitten med ännu lite större eftertryck så skickar jag in en kamphund från Huyton och ger honom fria tyglar att dra iväg i djupled och bomba bollar på mål.

Val 16: Dzagojev, Ryssland (Bank)

Den gamla världen möter den nya. Det gamla fyrkantiga tänkandet bryts mot den nya fotbollsvärldens kreativitet. Du kommer förstås fylla lite reklampauser med Stevie G, men jag petar in ytterligare en kantkreatör med östeuropas hela fantasi i fötterna, och ser fram emot att se mitt mittfält strimla sönder ­både backlinje och spänning i den här matchen.

Val 17: Alba, Spanien (Niva)

Den nya fotbollsvärldens kreativitet?! Vad ger vi för all den kreativitet som den gamla fotbollsvärlden byggt upp under de senaste 45 åren då? Du kommer ihåg killen som heter Johan Cruijff? Skapat en del, lämnat en del efter sig. Han refererar till Jordi Alba som turneringens genombrottsspelare. Och tja, turneringens genombrottsspelare råkar dessutom passa alldeles utmärkt in i mitt lagbygge.

Val 18: Ceontrão, Portugal (Bank)

Jordi Alba var fantastisk mot Portugal. Åt ett håll. Han lämnade lastbilsstora hål bakom sig defensivt, men det är väl så den yngre generationen ser sin fotboll, antar jag. Själv anser jag ju att Fabio Ceontrão är EM:s bäste­ tvåvägsback, just som han var det 2008. Ja, och så vet han ju hur man ger Ronaldo­ vad Ronaldo behöver också. ­Enkel ­matematik.

Val 19: Buffon, Italien (Niva)

Det där är inte matematik, det där tom retorik. På min sida av spelplanen ägnar vi oss åt substans, åt att faktiskt backa upp det vi säger med aktion och handling. Vi är den där sortens killar som sjunger våra sånger med hela våra hjärtan – och spelar därefter. Och därför är ­Gianluigi Buffon vår kapten. Med honom i målet vet man att laget är på riktigt.

Val 20: Pereira, Portugal (Bank)

Att du redan väljer en målvakt betyder bara att du inte har något förtroende för ditt sista val. Jag är proaktiv och stadgar upp med en ytterback som kan gå gången och sjunga sången. Portugal var, i konkurrens med Italien, EM:s defensivt bäst organiserade lag, och ändå hade de ytterbackar som bidrog med saker framåt. Klart vi vill ha dem.

Val 21: Sneijder, Holland (Niva)

Inget förtroende?! Jag ska ge dig förtroende. En hel värld tvivlar på Wesley Sneijder efter EM – men det är en värld som inte har tittat ordentligt. Ingen annan har spelat på samma höga nivå som Sneijder gjorde i andra halvlek mot Danmark. Det är en åsikt. Ingen­ annan spelare har skapat lika många målchanser för sitt lag sett över hela turneringen. Det är fakta. Det går att vara bra i ett förlorande lag – det har Sneijder bevisat. Nu får han chansen att vara bra i ett vinnande.

Val 22: Casillas, Spanien (Bank)

Med statistik kan man bevisa att Sami Nasri var en av EM:s farligaste offensiva spelare. Räknar man målchansgivande passningar var han ju det. Du tror på ett anfall (Balotelli, Gerrard, Sneijder) som snittar ett mål per fem landskamper – jag skickar in en målvakt som hållit nollan i nio raka slutspelsmatcher. Jag tror inte att jag behöver honom, men jag tycker mycket om grabben.

Erik Niva om sin EM-elva

Så här då: Du har ett par anfallare med stora namn – det är i praktiken allt. Backlinjen på min sida är bättre. Mittfältet är mitt med marginal. Vi kommer att diktera villkoren och styra matchbilden. När Milan formerade laget runt Andrea Pirlo i den så kallade julgransformationen vann de Champions League. Jag upprepar den taktiken. 4-3-2-1. Pirlo styr och ställer. Fem andra spelare mullrar framåt. Backlinjen är EM:s bästa. No contest.

Simon Bank om sin EM-elva

I en tid då tomma tunnor skramlar mest? Jag ser att du har Sergio Ramos. Det är jag avundsjuk på. Du har Pirlo. Fint. Men din bäste och ende målskytt har gjort mål i två matcher av fem, och det jag ser är ett lag som lägger allt i händerna på Mario Balotelli. Jag kan sympatisera med tanken, men både du och jag vet ju att det där är ett lag som inte kommer att göra mål på fem timmar. Ni får 90 på er här, sen ska vi ha fest. Kom som ni är. Ni kan få välja varannan låt.