Bara en superanfallare kvar – det räcker nog...

Alfelt: Nordirland borta är en sån där match där typiskt svenskt gnetspel kan räcka långt

FOTBOLL

MALMÖ

Med Marcus Allbäck skadad har vi tre superanfallare kvar till EM-kvalet mot Nordirland.

Fast bara en vill vara med – Johan Elmander.

Det räcker nog.

Nordirland borta är en sån där match där typiskt svenskt gnetspel kan räcka riktigt långt. Ända till Schweiz och Österrike om Danmark har slagit till och besegrat Spanien i Madrid lördagen innan vår match spelas i Belfast 28 mars.

Fast visst blir det en liten anfallskris på grund av Allbäcks knäskada, om den nu är så allvarlig som befarades i går kväll.

Allbäck är en av Sveriges mest underskattade spelare någonsin och dessutom alldeles förbannat trevlig. Jag led när jag såg hans knä hoppa till illavarslande i den ganska tama duellen. I värsta fall är främre korsbandet av, även om det inte såg ut som just en sån skadesituation.

De två helt givna anfallarna vill av olika anledningar inte vara med längre. Det vet vi alla och det mår vi nog bäst av att sluta bry oss om. Att gilla läget är ingen dum ledstjärna eftersom den besparar oss från många meningslösa tankegångar.

Zlatan Ibrahimovic tjurar. Möjligen över brist på respekt för hans geni, men jag har egentligen ingen aning om vad det handlar om.

Lasse Lagerbäck har aldrig varit min favorit även om han hamstrat poäng i kval mot en radda sisådärmotståndare. Men att kräva en förbundskaptens avgång för att en stjärnas tystnad sätter saker på sin spets köper jag aldrig. Motsättningen kan ju lika gärna vara Zlatan mot laget som Zlatan mot Lagerbäck.

Han behöver inte bry sig

Så länge som den store Zlatan, som jag oerhört gärna vill se i landslagsdressen igen, väljer att tiga får han aldrig mig som bundsförvant i sin bojkott.

Såg i går ett inslag i TV4 där Ibra än en gång målades ut som det problembarn han till vissa delar säkert är. På sätt och vis vänder jag mig mer mot formen än innehållet. När den store stjärnan brutit alla band kan man låta i princip vem som helst sprida omdömen om honom. Zlatan kommer ju aldrig att rasa eftersom han uppenbarligen bestämt sig för att hans tankar ändå bara behandlas rätt i hans egen hjärna.

Ska inte frånsvära mig att vi i Sportbladet agerat ungefär likadant några gånger. Det intressanta är att Zlatan verkar nöjd med att ha skapat en situation där han har total kontroll. Eftersom han sätter det över våra konventionella funderingar om vad som bör driva en supertalang i hans ålder behöver han inte bry sig om vad vi tänker.

Jag respekterar det.

Jag respekterar fullt ut vilka anledningar som än ligger bakom Zlatan Ibrahimovic ointresse att i landslagsdressen visa att han är Sveriges genom tiderna bäste fotbollsspelare.

Inte i något land har en bojkottande getts eftermälet den bäste. Räcker det för Zlatan att veta det själv ska han naturligtvis följa sin förvissning och nöja sig med att kolla resultatbörsen i Gazzettan den 29 mars.

Henke har ändrat sig förr

Och så har vi den andre superstjärnan som lägger England för sina lätta fötter. Henke Larsson har ändrat sig förr. Jag blir inte ett det minsta förvånad om han tänker om och rycker ut som krishanterare ännu en gång. Som fotbollsintresserad svensk skulle jag givetvis bara tacka och ta emot med en vördnadsfull bugning.

Jag har alltid avskytt snack om ålder i resonemang typ att äldre står i vägen för yngre. I ett fotbollslandslag gäller en enda princip. Bästa möjliga lag för dagen ska spela.

Kommer Zlatan, Henke eller båda höjs kapaciteten i landslaget med jag vet inte hur många hundra procent. Annars räcker det förmodligen långt med en ensam jagande Johan Elmander på topp. Särskilt om han backas upp av en frisk offensiv Fredrik Ljungberg.

Fredrik Berglund, Rade Prica och Lasse Nilsson kan vara inhoppare utan tungt förväntanstryck på sina axlar.

Det betyder inte att någon av dem inte kan skjuta oss till EM.

Se även:

Stefan Alfelt