Seger - men jag vill ha mycket mer

Av Zlatan och Ljungberg

FOTBOLL

Mycket vill ha mer...

Även efter den första segern på nio år mot Lettland och en därmed resultatmässig kalasstart på EM-kvalet.

Alltså vill jag:

1) att Zlatan Ibrahimovic börjar leverera igen,

2) ha med Fredrik Ljungberg mycket mer i spelet,

3) att man tätar vänsterförsvaret tills Spanien kommer på Råsunda-besök i oktober.

På årets elva landskamper har Sverige bara gjort sex mål men släppt in 12. Ett bedrövligt facit.

Innan detta blir FÖR negativt: jag är självklart nöjd med Sverige just tagit sin första vinst mot Lettland på nio år och att man exakt 220 minuter efter det senaste svenska målet mot letterna (Mattias Jonsons 1-0 på Råsunda i 88:e minuten i september) 1997 åter lyckas göra mål.

Ett logiskt mål efter rena bombardemanget mot målet.

Först en lite velig Zlatan mot målvakten Kolinko, därefter Johan Elmanders nick som en lettisk back prakträddar med en flygande nick, innan Kim Källström kan dunka in bollen ribba-in.

Med högern! Vilket innebär att den numera Lyon-baserade mittfältarens vänsterfot nu bara leder med 3-2 mot högerdojan i blågula Kim-mål.

Elmander gör en charmat match

Förresten var det inte mer än rätt att Kim fick göra målet, eftersom det var han som startade slutfasen i anfallet med en sulfint nere vid höger hörnflagga.

Sverige inledde den öppna matchen klart bäst och hade mycket väl kunnat haft mina tippade 3-0 redan efter en kvart: 1-0 om Mellbergs nick på högerhörnan varit både bättre riktad och inte så kraftlös, 2-0 om inte domarn dömt bort Petter Hanssons intryckta boll - varför ? - och 3-0 om Zlatan kommit upp bättre när han nickade över på Alexanderssons inlägg efter Elmanders snygga skarv...

Ändå stod det alltså 0-0 ända till 38:e minuten, och samtidigt som den lindade Johan Elmander gör en alldeles charmant match måste man än en gång fundera varför Zlatan är så tam.

Ett enda avslut på 90 minuter. Gång på gång ifrånsprungen av sin polare därframme så att Sverige tappade trycket i anfallen.

När nu Johan Elmanders knä visade sig hålla så bra, så förstår jag inte varför man inte slängde in Marcus Allbäck bredvid honom i stället för den passive målkramps-Zlatan.

Mer kritik: i försvaret var det denna gång mest öppet till vänster där, framförallt i första halvlek, då Imants Bleidelis och Maris Verpakovskis gång på gång hittade ett utrymme bakom Erik Edman som inte heller närmaste mittbacken Petter Hansson riktigt rådde över.

Mot Spanien i oktober kommer Teddy Lucic tillbaka och om han inte rostat ihop helt under sin höst i Häcken, så finns lösningen där.

Nye lagkaptenen Fredrik Ljungberg - grattis till att ännu vara utan poängförlust ! - måste också skärpa sig. Om Freddie tror att kaptensbindeln innebär en frisedel att springa och gnälla hur mycket som helst, så tror han nog fel.

Möjligen kan han ha varit frustrerad av att han så lite kom med i spelet.

I historiens sken och även om det på slutet var en tursamt hållen nolla, så är 1-0 borta mot Lettland klart godkänt. Jämför med några andra av lördagens resultat.

Som världsmästarna Italiens 1-1 mot lettgrannen Litauen.

Som europamästarna Greklands 1-0 mot Moldavien, Lymperopoulos segermål i 78:e.

Som Tjeckiens 2-1 mot Wales, Lafatas segermål i 90:e.

Stabil insats av Shaaban

Annars hade det varit gott om dåliga vibrationer i Riga under lördagstimmarna fram till avspark.

Startuppställningen fanns inte klar på morgonen, på den stora salumarknaden hade jag det dåliga omdömet att inte inhandla de ack så billiga kantarellerna, närmsta butik utanför hotellet skrek ut sitt namn, VIGO - Lagerbäcks 0-4-debut just i spanska Vigo i mars 1998 glömmer vi väl aldrig... - och när krönikörskollega Bank och jag just skulle angripa våra Tournedos Rossini resp Filet Mignon på uteserveringen vid S:t Peterskyrkan, så började det regna.

Lite mer positivt till slut: Rami Shaabans stabila målvaktsspel, Micke Nilssons formidabla andra halvlek plus den felfrie Niclas Alexandersson på högermitten där man ändå måste kunna önska sej lite mer explosivitet.

Det går ju faktiskt, Alex, att någon gång sticka rakt mot mål och avsluta själv istället för att alltid titta upp och klura ut vart nästa inlägg ska sättas.

Liechtenstein nästa!

David Tanentsapf