Simon Bank: Det finns två stjärnor - Laget & Zlatan

FOTBOLL

GÖTEBORG

Ju mer det skälls på honom, ju mer förstår jag grundproblemet.

Det finns två stjärnor i landslaget.

Laget - och Zlatan Ibrahimovic.

Om det här jobbet vore som att spela fotboll så hade jag gjort som Mikael Nilsson gjorde mot Lettland; lagt mig ner och skakat av kramp.

Tidsskillnaden gjorde att jag tvingades gå upp precis samtidigt som jag gick och la mig, sedan väntade fokker-plan (jag förstår mer och mer varför de heter så) till Stockholm, nytt plan till Göteborg och inget helgande av vilodagen så långt ögat kunde nå. Det var å andra sidan inte långt, på grund av sömnbristen.

När dimman lagt sig pratade vi om fotboll.

Lite om Lettland, mindre om Liechtenstein och mest om Zlatan Ibrahimovic.

Som alltid.

Zlatan var rätt blek i lördags, precis som han var det i VM. Han var spelbar, fick bollen på fötterna, men fick inte hem särskilt mycket av sina små skarvar och petningar. Det är inte särskilt förvånande, hans säsong har inte börjat än och Inter håller fortfarande på att söka efter en ny form. Dessutom dras han med ett ont knä.

Problemet med Zlatan är att när han inte är bra så är han" dålig.

När Fredrik Ljungberg har en dålig dag så gör han ett sjuhelsikes synligt jobb, när Tobias Linderoth misslyckas så ser vi ambitionen, när Kim Källström slirar hoppas vi att det ska gå så mycket bättre nästa och nästa gång.

Gör inte ens mål

När Zlatan misslyckas ser han egen och viljelös ut.

Han gör ju inte ens mål längre.

Jag ser inget problem i att Zlatan spelar som han gjorde i lördags. Han var inte bra, men han är med för att testa marginaler, våga och tänja på mönstret. Går det inte så ser det illa ut; de som är med för att löpa blir ju i alla fall snyggt svettiga.

Om det finns ett problem i Zlatans spel just nu så är det inte att han är för lite lagspelare, snarare tvärtom.

En Capello-effekt?

På presskonferensen i går pratade vi om hans målskytte, att han inte bara gör få mål utan att han alldeles för sällan kommer i lägen där det går att göra mål.

- Det är alltid bra att ha målgörare, sa Lars Lagerbäck.

Jag frågade om det kanske kan vara så att lagspelet fått slagsida - ett slags Capello-effekt - i Zlatans spel det senaste året, att han lägger för mycket energi på att spela och för lite på att försöka göra mål.

Lagerbäck sa att det var möjligt, att det kunde vara en delförklaring.

Det tror jag också. Nej, jag är övertygad om det. Zlatan Ibrahimovic har aldrig varit en utpräglad målskytt, men förut tvekade han aldrig innan han stack på mål. Ett år djupt i planen bakom Trezeguet, med stort defensivt ansvar, har tagit lite av den lille måltjuv han hade i sig.

...bara han visar det där andra

Det är oroande, och jag hoppas att Roberto Mancini (en spelande anfallare som gjorde mål) kan tvätta bort lite Capello ur Ibrahimovic i höst. Jag har bara sett en träningsmatch och en landskamp med den store, skånske i höst - men det har hänt mer runt honom än det gjorde i våras. Han ser lättare ut i kroppen jämfört med den tunge, otymplige som slirade runt på Delle Alpi och i VM.

Hittar han farten, och vägen till målet igen så är jag inte ett dugg orolig.

Zlatan får gärna vara dålig ibland.

Bara han lite då och då visar att han det där andra också. Det magiska, som ingen annan har.

Simon Bank