Förtroendet för Erik Hamrén rasar

Ny bottennotering trots EM-platsen

Personerna på bilden till vänster har ingenting med undersökningen att göra.
Foto: Bildbyrån och TT
Personerna på bilden till vänster har ingenting med undersökningen att göra.
FOTBOLL

Sverige tog sig till EM.

Trots det fortsätter förtroendet för Erik Hamrén att rasa hos svenska folket. Bara 16 procent har ganska eller mycket stort förtroende för förbundskaptenen enligt Sportbladet/Inizios opinionsundersökning.

– Populism får aldrig styra i de här sammanhangen, säger generalsekreterare Håkan Sjöstrand.

Vägen dit var krånglig, men efter det lyckade playoff-spelet mot Danmark fick de svenska fotbollsherrarna en biljett till EM – och en framgång att stoltsera med efter en tung treårsperiod.

Men när Sportbladet för fjärde raka året genomförde en opinionsundersökning för att undersöka förtroendet för Erik Hamrén så märks inte framgången av. För fjärde raka året sjunker förtroendet för förbundskaptenen. 2012 hade 62 procent ganska eller mycket stort förtroende för Hamrén, nu har siffrorna rasat ner till 16 procent.

”Finns andra nyanser”

Erik Hamréns chef, generalsekreterare Håkan Sjöstrand, tycker inte att man bör dra några slutsatser av att förtroendet rasat till en fjärdedel.

– Det finns andra nyanser, överlag handlar sådant här om resultat i alla lägen. Men Erik har vårt fulla förtroende och det är det som är det intressanta, säger han.

Vad tror du ligger bakom raset?

– Jag vet inte, det behövs alltid ytterligare förklaringar till sådan här mätningar. Han leder vårt landslaget och det är det jag är intresserad av.

Den senaste undersökningen är gjord efter ert EM-avancemang, vad säger det tycker du?

– Att vi får åka till Frankrike och göra ett riktigt bra EM så förtroendet ökar. Det hänger ihop.

”Så brutalt är det”

Gör det verkligen det utifrån det här?

– Jag vill se framåt, jag tittar mot Frankrike och där är det tydligt vem som ska leda laget, säger Håkan Sjöstrand.

Men efter EM i Frankrike går Erik Hamréns kontrakt ut och Håkan Sjöstrand och fotbollsförbundet ska utse en efterträdare. Men att välja någon utifrån popularitet hos svenska folket är inte aktuellt.

– Populism får aldrig styra i de här sammanhangen. Sen vill man alltid att det som görs ska uppskattas, men det får inte ta överhanden.

Avslutningsvis, hur tycker du Erik Hamrén skött sitt jobb i år?

– Det var vår målsättning att ta oss till EM och det har Erik och killarna sett till. Vi har uppnått det vi ville.

Och då är du nöjd med hans arbete?

– Ja, om vi ytterst går till resultaten, för så brutalt är det, har han gjort det bra.

FAKTA

Frågan: Vilket förtroende har du för den svenska förbundskaptenen Erik Hamrén?

2012: 62 %

”Mycket stort/ganska stort förtroende”

2013: 61 %

”Mycket stort/ganska stort förtroende”

2014: 27 %

”Mycket stort/ganska stort förtroende”

2015: 16 %

”Mycket stort/ganska stort förtroende”

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Undersökningen omfattar 1 468 intervjuer bland allmänheten under perioden 3-8 december 2015 och genomförd som en webbundersökning.

Hela resultatet:

37 %: Tveksam, vet ej

25 %: Varken stort eller litet

11 %: Ganska stort

11 %: Ganska litet

11 %: Mycket litet

5 %: Mycket stort 

Tävlingsmatcher under 2015

27 mars: Moldavien–Sverige 0–2

 Sverige slog Moldavien utan att egentligen ­imponera. Först dundrade målvakten Cebanu bollen i huvudet på Zlatan till 1–0 innan anfallaren också ­satte 2–0 från straffpunkten i slutminuterna.

”Visst kan vi ändå hitta en hel del att gnata på med insatsen, men samtidigt är vi inte längre i position att gå in i den här sortens matcher med särskilt ­uppvridna förväntningar. Kan vi åka till Chisinau och bärga med oss ett 2–0-­resultat ska vi vara både nöjda och ­belåtna”, beskrev Erik Niva det efteråt.

14 juni: Sverige–Montenegro 3–1

 Den sköna hemmasegern ordnades på blott sju ­minuter i slutet av första halvlek när Marcus Berg och Zlatan Ibrahimovic (två gånger) säkrade den svenska segern.

”Solen sken, en tapper liten blågul klack lyfte Friends-stämningen upp mot tolerabel nivå och de ­skadeskjutna gästerna från ­Montenegro visade sig ­vara precis lagom givmilda när vi väl synade dem. Så länge tempot var lågt och sistapassningen suddig så höll de emot, men så fort Sverige slet och töjde lite i den röda fembackslinjen så gled den isär. Så fort ­Pécs-Poleksiç fick ordentliga avslut mot sig så släppte han in dem”, skrev Erik Niva.

5 september: Ryssland–Sverige 1–0

 Artem Dzjubas mål blev matchens enda inför en ­fanatisk hemmapublik i Moskva när Sverige tappade greppet om EM-platsen. Ett svenskt lag som kom till Ryssland med den uttalade taktiken att försvara en ­poäng snarare än vinna tre och som förlorade en ­skadad Zlatan Ibrahimovic redan i halvtid.

”Det här kantstötta ryska landslaget ­hade gått att trycker ner i en kvalsäck de aldrig kunnat ta sig ur, men i stället steg vi åt sidan och såg på medan de ­kravlade sig tillbaka upp. Vi förlorade inte för att Zlatan ­Ibrahimovic blev ­skadad eller för att Igor Akinfejev är förjävla snabb ner mot sin högra stolpe. Vi föll eftersom vi kom ut helt utan aggressivitet eller ­ambitioner, eftersom vi i praktiken skänkte bort en hel halvlek”, skrev Niva.

8 september: Sverige–Österrike 1–4

 Kvalets, och ett av svensk landslagsfotbolls, absoluta bottennapp. Österrike krossade Sverige på Friends Arena. Redan innan Zlatans tröstmål i den sista spel­minuten hade stora delar av hemmapubliken lämnat och domen efteråt var stenhård.

”Det är fullt möjligt att jag förträngt ­haveriet i Holland, men jag kan ­faktiskt inte påminna mig om att jag sett ett svenskt landslag ­såhär rätt igenom vedervärdigt tidigare”, skrev Erik Niva och avslutade sin krönika med:

”Sverige kan fortfarande gå till EM. Det ­värsta är att det fullständigt känns som att det ­kvittar. Så jävla roligt är det inte att bli förödmjukad. ­Visste vi det inte förr så vet vi det definitivt i kväll.”

9 oktober: Liechtenstein–Sverige 0–2

 Sverige fick en bekväm väg tillbaka efter det tidiga höstfiaskot med en bortamatch mot slagpåsen ­Liechtenstein. Zlatan och Marcus Berg gjorde målen när en enkel 2–0-seger kunde noteras.

”Det var blekt efter paus, det var ­ineffektivt matchen igenom, och den ­tekniska nivån är helt enkelt inte bättre än så här. Men det var inte uselt. Jag räknade till fem riktigt bra svenska ­målchanser före paus, med vettig ­utdelning och en mindre heroisk Liechtenstein-målvakt – han tog till och med en Zlatan-straff före paus – hade Sverige kunnat räkna in 5–0 efter hand”, skrev Simon Bank efter matchen.

12 oktober: Sverige–Moldavien 2–0

 Zlatan Ibrahimovic stack på djupet, Mikael Lustig såg löpningen och sedan var den sista EM-kval­matchen avgjord. Erkan Zengin ramlade in 2–0 innan Sverige stängde matchen och plockade av spelarna med utvisningshot. Trots det buade hemmapubliken ut svenskarna i andra halvlek.

”2–0 hemma mot ett likblekt Moldavien i en betydelselös matchavslutning? Då bestämde sig vårt blågula landslag för att det var bäst att ­döda tid och spela på säkerhet, att passivt rulla runt bollen i den egna backlinjen. ­Vissa ­buade, en hel del andra reste sig och gick hem. Trots allt hade drygt 25 000 kommit till Friends den här kvällen, och en stor ­andel av dem var barn- och ungdomslag från olika delar av landet. Jag önskar att de hade fått mer, att de fått se ett lag som försökte göra något av den andra halvleken snarare än att bara få den att försvinna”, skrev Erik Niva.

14 november: Sverige–Danmark 2–1

 Med Oscar Lewicki på det centrala mittfältet ställde det svenska landslaget upp i den första playoff­matchen till EM. Det tog 45 minuter innan Emil ­Forsberg gjorde det förlösande 1–0-målet och gav ­Sverige övertaget i dubbelmötet med Danmark. Kort in på den andra halvleken ökade Zlatan på till 2–0 i en match där Sverige visade upp ett taktiskt slipat spel som många saknat under kvalspelet. Nicolai ­Jörgensens sena reducering oroade dock och gav danskarna fördelen av bortamål inför returen i Köpenhamn.

Matchen präglades samtidigt av terrordådet i Paris.

”Det här var en fotbollsmatch att leva med i, att svepas iväg av. Här och nu känns det inte som att det existerar något viktigare än ett sent bortamål – och det är en ­befrielse att kunna skriva så. Det är ­ingen synd att fortsätta bry sig om fotboll i dessa tider. Det är snarare en över­levnadsmekanism, en livlina, som vi ska ­vårda och värdesätta. Seger för Sverige, vittring för Danmark. Ingen har anledning att vara missnöjd. Vi mår bättre nu än vi gjorde när vi gick hit”, skrev Niva.

17 november: Danmark–Sverige 2–2

 Erik Hamréns stora triumf under 2015. Zlatan ­Ibrahimovics stora uppvisning i landslagströjan 2015. Lagkaptenen satte både 1–0 och 2–0 vilket säkrade den svenska EM-platsen. Danmarks två sena mål blev betydelselösa och ett euforiskt svenskt lag kunde ­i stället storma tv-studion under Zlatans intervju för att fira att resan till Frankrike var säkrad.

”Jag har kritiserat Erik Hamrén för en hel räcka olika saker, men han ska beröm för hur hans lag genomförde den här kvällen och han ska ha en eloge för hur han hanterat vår enda superstjärna ­genom åren. Vi kan återkomma till den där diskussionen om individualism kontra ­kollektivism en annan dag, men nu har vi ett färskt frisparksminne att dregla över och en stundande EM-resa att planera. Tio minuter efter slutsignalen är nu Parken redan tömd på folk, förutom en halv kortsida jublande fans och ett studsande gäng gula spelare som stormar ett tv-bås. Regnet faller i ett novembermörkt Köpenhamn, men ­sommaren är här nu. Vi ska spela EM. Alla andra kan gå hem”, skrev Niva.

Sammanställning: Patrik Sjögren