Klart Elmander ska till Ungern

FOTBOLL

Det är trettio grader varmt och månen är full som ett ägg - men även en natt i Bangkok kan man dra nyktra slutsatser.

Qatar skrämmer ingen.

Johan Elmander gör det.

Så - det är väl inget att snacka om, kaptener?

"En natt i Bangkok och världen är ditt ostron."

Det var Björn och Benny som skrev det där, i Chess, och jag har faktiskt inte en aning om vad Lagerbäck och Söderberg tycker om såna där lättflytande, småfula saker som man kan hitta på västkusten.

Fast de gillar ju Håkan Mild, så de förstår säkert vad som menas. Och i går hittade förbundskaptenerna en pärla i ostronet.

Johan Elmander heter han.

I matcher mot svagt motstånd är det svårt att värdera vad olika insatser är värda; det är lättare att slå en öppnande passning mot Qatar än mot Italien, det är lättare att vinna luftdueller mot Qatars anfallare än mot Argentinas. Istället för resultat får man värdera egenskaper, utstrålning och begåvning. Och i alla de där grenarna stod Johan Elmander från Holmen ut från mängden på Supachalasai National Stadium (jag lovar att inte skriva det igen).

Elmander var grym redan i höstas. Utan honom hade Djurgården fortfarande varit klubben vars senaste SM-guld vanns i svartvitt. Utan honom hade de fortfarande saknat en snabb, rakt-på-sak-forward som djupledsspringer på allt och gör mål på en tredjedel.

Nu har Johan Elmander fått ytterligare en vinters styrketräning på sig att växa från supertalang till superspelare, och de saker han gjorde på Supachalasai National Stadium (förlåt) i går tyder på att han faktiskt har tagit det steget.

Han är starkare. Han är snabbare.

Han lyser av självförtroende.

Klart grabben ska med till Ungern.

Annars då?

Daniel Majstorovic såg jättefin ut i mittförsvaret, men det är lättare för en östtysk kulstötarkamel att ta sig igenom ett nålsöga än för en mittback att ta plats i Sveriges landslag.

Niklas Skoog glänste med sina passningar och gjorde ett fint mål.

Mikael Nilsson sprang mest av alla, till och med mer än Martin Ulander, och efteråt sa Lagerbäck att "den pojken ska det bli intressant att följa". Bara att hålla med.

Alex Farnerud gav exakt det intryck man väntat. Han visade dels att han kommer att bli en nyckelspelare i landslaget (annars lovar jag att äta upp Supachalasai National Stadium), dels att han kanske inte riktigt är där än.

På det hela taget var det en fin dag i Bangkok.

Jag har ju sett Sverige vinna en match i fotboll.

Var hämtar man sitt diplom?

Ny match i morgon, mot den "Demokratiska Folkrepubliken" Nordkorea. I går fyllde Kim Jong Il, den kände demokraten, 61 år och hade stort kalas i Pyongyang - men landslaget såg trögt ut i 2-2-matchen mot Thailand. Jag tror att Christian Wilhelmsson kan ha ganska roligt på sin kant.

Qatar gjorde två mål, men enligt uppgift har förbundskaptenerna bara varit riktigt oroliga en enda gång på den här resan. När Christoffer Anderssons hår skulle gå igenom tullen.

Han får frågor om vad han tycker om sin egen insats - och inleder alla svar med "vi".

Alexander Farnerud kommer att smälta in bra i landslaget.

Qatar ställde upp med två stycken "Alshammari"i laget. De trampade mest vatten.

För övrigt är det bra att komma ihåg att i fotboll kan en hjälte förvandlas till syndabock snabbare än man kan säga "Toppmöller".