Bara det inte är båtbenet

Lasse Sandlin: …men 71 dagar är en lång tid

FOTBOLL

Bara det inte är båtbenet...

Det är min första tanke, när jag ser hur Fredrik Ljungberg får sin högerhand lindad och hur ont Fredrik sedan har när han, trots skadan, tvingas spela de sista tio minuterna.

Ett vanligt strålbensbrott eller en liten fraktur skulle Fredrik nog kunna klara av på två-fyra veckor.

Ett båtbensbrott kan däremot äventyra hela EM för honom.

Ljungberg & Scholes - i huvudrollerna i går.
Ljungberg & Scholes - i huvudrollerna i går.

I dag är det 71 dagar kvar till Sveriges första EM-match mot Bulgarien på José Alvalade Stadion i Lissabon, måndag 14 juni klockan 20.45; i morgon om exakt tio veckor.

Det är alltså ganska långt kvar, många dagar för läkning, men för ett tidigare hårt skadedrabbat landslag är det naturligtvis det värsta som kan hända, när en redan tidigare skadebenägen nyckelspelare åker på ytterligare en smäll.

Efter trasslande ljumskar, slitna magmuskler, onda revben och stukade vrister nu en misstänkt fraktur i den ljungbergska högerhanden, att lägga till Zlatans, Anders Svenssons, Allbäcks och övriga blågulas ömmande kroppsdelar.

Över hälften av idrottens alla benbrott drabbar just benen i handleder, mellanhänder, fingrar eller underarmar.

För fotbollsspelare kommer handskador på femteplats efter 1) knän, 2) fötter, 3) tänder och 4) huvud.

En ren olyckshändelse

Egentligen var Ljungbergs handskada ett typexempel på hur denna den typen av benbrott uppkommer: ett fall framstupa mot utsträckt arm varvid handen tvingas bakåt/uppåt och fallet förvärras av att hela kroppstyngden läggs på handen.

Så gick det till, när Ljungberg hakade ihop med Uniteds Cristiano Ronaldo.

En ren olyckshändelse till skillnad mot det Paul Scholes-överfall som försatte en annan Arsenal-spelare, Jose Antonio Reyes, ur stridbart skick och som garanterat på en svensk plan skulle ha renderat Scholes ett rött kort.

Fredrik Ljungberg är nu borta från Champions League-matchen mot Chelsea på tisdag, men det paradoxala om han tvingas avstå från ytterligare några - men inte alltför många - matcher i Arsenals späckade program, är att det faktiskt kan gynna landslaget.

Tumbas båtben känt

De slitna ljumskarna, magmusklerna, revbenen och vristerna kan få sin välbehövliga vila och rehabilitering - även om det inte var så här Arsène Wenger hade tänkt sig den.

Någon kondition ska han i varje fall inte behöva tappa. I de böcker jag konsulterat om hand- och handledsskador står det uttryckligen, att fysträning kan pågå under hela läkningstiden.

Värst är alltså ett brott på båtbenet, och någon läsare minns säkert att det var hockeyspelaren Sven Tumba, som lärde oss svenskar begreppet båtben.

Tumba hade skadat sitt ena båtben, och efter att 1959 ha vunnit SM med Djurgården förbjöds han av läkare att åka med till VM i Prag. Men så blev det heller ingen medalj...

Ingen Fredrik mot Portugal

Efter ett båtbensbrott kan det ta upp till tre månader, innan den skadade handen ens kommer i träning.

Det kan, som Lasse Peterson och Per Renström skriver i båtbenskapitlet i sin skadebibel "Skador inom idrotten", vara svårt för idrottsutövaren att acceptera en så lång behandlingstid.

Så låt oss för allt i världen hoppas, att det inte handlar om båtbenet...

Som läget är just nu slipper vi nog också diskutera varför Fredrik Ljungberg inte spelar landskampen mot Portugal i Coimbra onsdag 28 april, mittemellan de båda ligamatcherna mot Tottenham (25/4) och Birmingham (1/5) med en eventuell Champions League-semifinal på gång veckan därpå.

Till sist: 71 dagar är faktiskt en ganska lång tid.

Lasse Sandlin