Roberto Baggios stora avskedskväll

Kappelin: ”Italienarna tittade inte på landslaget – de tittade på Baggio”.

FOTBOLL

ROM.

Spanien var överlägset, men vänskapsmatchen mot Italien i Genua slutade likväl 1–1, tack vare Christian Vieri.

Men italienarna tittade inte på landslaget i går kväll. Italienarna tittade på Roby Baggio.

Det är alldeles förfärligt hur fort man blir gammal i fotboll. När 20-åriga fotbollsspelare ser grånat hår och påsar under ögonen, börjar de uppträda som inför en gammal morfar. Och då syns och märks plötsligt åldern. Det är hemskt, men det är sant.

Den 37-årige Baggio måste ha hatat denna särbehandling. Han spelar trots allt ligamatcher varje helg, utan att någon höjer på ögonbrynen.

Men i går kväll var det annorlunda. I går kväll var det landslagstränaren Giovanni Trapattonis välregisserade tack och farväl-föreställning till Roberto Baggio, spelaren han älskar att hata.

Baggio tårögd

Till Trapattonis lycka, utförde Baggio inte några mirakel på planen. Det hände ingenting i Genua som tvingar honom att ta med sig Baggio till EM.

– Det är nog här det slutar, sade Roby och torkade en tår. Men att känna all denna kärlek från publiken strömma mot mig, det kommer jag aldrig att glömma.

Att Roby höll på att förgås av känsloladdningen är begripligt. ”Gli azzurri” måste däremot lära sig att ta sig an sina uppgifter med den känslokyla som man har rätt att vänta sig av ytterst välbetalda proffs.

Gårdagens italienska prestation behöver inte skrämma svenskarna inför EM.

De himmelsblå spelade en trevande, tråkigt och tempolös första halvlek.

Bollen fastnade på mittfältet och Bobo Vieri stod och gäspade framför motståndarmålet. Italienarna tycktes passivt invänta ett mål av spanjorerna för att få anledning att reagera.

Så blev det mycket riktigt. En alert Fernando Torres gjorde 1-0 i den andra halvlekens nionde minut.

Kortvarig eufori

Spanjorernas eufori blev dock kortvarig. Två minuter senare kontrade Italien. Bobo Vieri nickade in en passning av Stefano Fiore, som gjorde en av de mest övertygande insatserna, tillsammans med Marco Di Vaio, Andrea Pirlo och Fabio Cannavaro.

Men detta var inte deras match. Det var Baggios. Rais TV-kamror följde hans rörelser steg för steg, hans hästsvans och hans känsliga ansikte. För miljontals italienare var det underbart att se honom på plan som ”azzurro” igen.

Och bitterljuvt att konstatera att det kanske trots allt är riktigt att han får lämna plats åt yngre, om än inte lika talangfulla förmågor.