Zlatan är på riktigt - då händer det ALLTID något kring honom

FOTBOLL

GÖTEBORG

Han gjorde det igen!

Jag lovar, Lars Lagerbäck lutade sig lugnt tillbaka och sa:

- Det känns inte som att det har hänt någonting.

Har du inte förstått, Lasse?

Det händer ALLTID något kring Zlatan.

Det är just därför det inte går att låta bli att tycka om honom.

I tre år har Lagerbäck fått käka upp varje stavelse av sin japanska inget-har-hänt-kommentar, men i går gjorde han om det igen. Tre år efter att ingenting hände mellan Olof Mellberg och Fredrik Ljungberg i Miyazaki har ingenting hänt igen, den här gången med Zlatan Ibrahimovic i förarsätet.

"Det känns inte som att det har hänt någonting". Vad har Lagerbäck för medierådgivare?

Högsta Domstols-Bosse?

Skojade han till det, för att han var i Göteborg?

Det var annars en dag utan underhållningsvärde på västkusten. Fyra dagar till Malta-match. Regnet piskade, och vinden viskade - om Zlatan, förstås.

Det är Zlatan - man tittar

Il Campione tränade med de andra tjurarna, slog de där stenhårda, exakta bredsidorna och slängde lite käft med Kim Källström.

Han såg välmående ut, men sa ingenting.

Han tränade, joggade, trixade, sköt ett stenhårt skott utanför, skrev några autografer och" man tittade ändå, för det gör man på Zlatan.

Tittar, tycker, tänker, tar ställning.

För eller emot?

Svart eller vitt?

Ängel eller djävul?

Ursäkta, men jag är så in i själen trött på den där billiga positioneringen, oavsett om den äger rum i spalter, tv-kanaler eller kring fikabord.

Det går att älska Zlatan Ibrahimovic, samtidigt som man då och då kritiserar honom. Saken med Zlatan är ju inte bara att det finns en gråskala - utan att han är fullkomligt ensam om att den också syns.

I en mediecirkus som så ofta snurrar kring antingen idoliserande eller svartmålande (Anders Svensson god - Gordon Strachan ond) så lyckas Zlatan stå bredbent över gränsen. Jag menar, finns det någon som på allvar tror att superba tävlingstyper som Pernilla Wiberg eller Peter Forsberg enbart varit underbara, helyllemänniskor i varje led av sin karriär? Självklart inte, men de har klarat av att spela spelet. Le rätt, säg rätt, gör inte bort dig för mycket.

Zlatan gör bort sig för mycket hela jävla tiden.

Han skallar, han hotar, han armbågar och tappar humöret. Samtidigt är han svensk idrotts största skatt, en skatt i tre dimensioner bland alla platta porträtt.

99 procent ängel

Det är inte bara möjligt att teckna honom så - som 99 procent ängel och en procent något helt annat - det är omöjligt att inte göra det.

Dels har det med hans sätt att göra, jag har sett (och valt att skriva om) sidor hos honom som är bortom det barnförbjudna. Otäcka sidor. Det finns inget charmigt eller ens berättigat i det, särskilt inte för dem som råkar hamna i vägen. Markeringen mot Kristina Kappelin är ingen enskild händelse, om någon trodde det. Och det är patetiskt att se så många, i förbund och medier, stå med pudrade ansikten och krökta ryggar kring guldkalven.

Men för varje utfall eller hot blir Zlatan Ibrahimovic också mer verklig.

Han är på riktigt.

På avstånd - och allra, allra oftast i närheten också - är det en oerhört befriande egenskap.

Det är som med Britney Spears, ointressant som platt hit-me-baby-ängel - men underbar som medieberättelse när sprickorna började synas; hennes acne, rökning, spritande och knullande. Zlatan står samtidigt på toppen och tittar ner och på botten och tittar upp, han är så överlägsen att han inte skulle behöva slåss - ändå viftar han vilt, som en allsmäktig Don Quijote.

Ibland klackar han in bollen, ibland säger han något alldeles underbart roligt, ofta lyfter han oss, ibland bär han sig rasande illa åt.

Det händer alltid saker kring Zlatan Ibrahimovic. Allting händer, hela tiden.

Lars Lagerbäck vet naturligtvis det.

Lagkamraterna i Juventus, Ajax, MalmöFF eller landslaget vet det också.

Virvelvinden Zlatan tar mycket energi, och det är inte ens en hemlighet att väldigt många väldigt ofta blir väldigt trötta på det. Det är i fotbollslag som i vilken social situation som helst, det blir jobbigt med människor som inte förstår reglerna.

Men så länge som energin Zlatan ger är större än energin Zlatan tar så går det inte att säga nej.

Det går däremot att säga ifrån, lite då och då.

När det känns som att någonting har hänt.

Simon Bank