Kvalmatch på Ullevi - då vinner Sverige (nästan) alltid

Lasse Sandlin: Härligt att vara tillbaka i Göteborg

1 av 2 | Foto: ANDERS DEROS
här bröts sviten Kroatien är ett av få lag som tagit poäng mot Sverige på Ullevi. Förra året vann de med 1-0 i VM-kvalet.
FOTBOLL

GÖTEBORG

Länge var Göteborg staden där Sverige aldrig förlorade en viktig landskamp.

Men så, för i dagarna nio månader sedan, smet kroaten Darijo Srnas granna frispark förbi Andreas Isaksson - 0-1 , ridå och sviten ett minne blott.

Ändå är Göteborg fortfarande överlägset Stor-Stockholm som den svenska fotbollens lyckostad.

I Göteborg en enda förlust på 14 tävlingsmatcher - 71,4 i segerprocent.

I Stockholm är segerprocenten bara 58,9.

Lasse Lagerbäck, landslagets förbundskapten, sa det direkt när han i tisdags hälsade välkommen till den första presskonferensen inför dagens VM-kval mot Malta här i gladfotbollens förnämsta fäste i landet:

- Härligt att vara tillbaka i Göteborg!

Knappast vädret han tänkte på. Inte det senaste kroatiska besöket heller.

Nog mera Nya Ullevis inbjudande gräsmatta plus den rad av matcher utan förlust som man alltså hade här innan denne Srna - med benäget bistånd av domaren Arturo Dauden Ibanez som bestal Sverige på Zlatans fullständigt korrekta kvittering... - spräckte sviten den 8 september 2004.

Självklar seger

Idag gäller det Malta - ett betydligt defensivare Malta än det självmords-Malta som vid fjolårets hemmamatch försökte spela offensivt - och det ska naturligtvis inte kunna sluta med annat än svensk seger.

Lördagens VM-kvalmatch blir Sveriges 94:e tävlingsmatch hemma, sedan den allra första, mot Holland på Stockholms Stadion i OS 1912. Den stod 3-3 vid full tid men med ett mål direkt i förlängningen gav Jan Vos Holland segern, 4-3.

Av de totalt 93 tävlingsmatcherna har drygt 75 procent spelats på Fotbollstadion i Solna. Det är också där de flesta förlusterna kommit: 15 av totalt 18.

På Råsunda har landslaget en segerprocent på 60 procent mot 71,4 i Göteborg och de ännu högre 75 i Malmö och 100 i Norrköping; vilket nu inte är någon rättvis bedömning eftersom siffrorna i högsta grad är relaterade till motståndet.

Fotbollens huvudstad

Däremot känns det, nu som så många gånger tidigare, att Göteborg är svensk fotbolls huvudstad.

Inte för statistiken - utan för den känsla som författaren Bengt Anderberg beskrev så här i novellen "Fotboll under stenåldern":

"Där en match pågår, där hoppar jag av cykeln och ställer mig att se på om det så vore Ålderdomshemmet B mot Dödgrävarnas Äldre Oldboys i sjumanna klockan sex på morgonen och i snöblandat regn."

Det var här i Göteborg som svensk fotbolls vagga stod.

På Heden, Göteborgs Copacabana, där Lyckans Soldater och Örgryte den 22 maj 1892 möttes i den första svenska matchen med moderna regler. ÖIS vann, 1-0.

Det var här i Göteborg, på Balders hage, som Sveriges första landskamp spelades 12 juli 1908, 11-3 mot Norge och Köping-Gustafsson gjorde i 14:e minuten det första historiska landskampsmålet.

Det var här i Göteborg som Walhalla, Sveriges första verkliga fotbollsarena, invigdes 1908, belägen ungefär mittemot Lisebergs nuvarande huvudentré. Här spelades Sveriges andra landskamp, 8 september 1908, 1-6 mot England.

Det var här Kurre Hamrin promenerade in sitt 3-1-mål mot Västtyskland 1958, det var här Lennart Backman klädde av Danmarks olympiska silvermedaljörer i 2-0-matchen 1960, och det var här Putte Ramberg slog tre tunnlar på brassar bara under första halvlek av 3-3-matchen mot Brasilien 1983.

Det är här som Sverige idag besegrar Malta.

Trots att ryktet viskar att Niclas Alexandersson blir högerback - jag skulle hellre sett Christoffer Andersson - och att varken Kim Källström eller Markus Rosenberg får vara med från start.

Lasse Sandlin