Sveriges nya stjärnlag i EM

Simon Bank: ... men det kan sluta med att Svensson, Källström och Wilhelmsson står vid sidan av plan och dreglar...

FOTBOLL

Tvivlet är historia. Nuet är en dröm.

Framtiden?

Den är frasen "angenäma bekymmer" på förbundskaptensläppar, laguppställningar till förbannelse, ilska över petade publikfavoriter och en ny Turbo.

Den nye Turbo heter Mikael Nilsson, när han kommer in i startelvan kommer tusenden att rasa.

För in ska han.

Det är som Dinah Washington sjöng: Vilken skillnad en dag gör, 24 små timmar"

För ett svenskt landslag innebar den där dagen, dagen H som i Henke, skillnaden på en slumrande anfallskris och ett överflöd av tekniska gåvor.

Henrik Larsson sa ja, och plötsligt är allt vi trodde att vi visste ingenting värt.

Åh, vilken underbar osäkerhet.

Åh, vilken spännande väg vi får till EM.

Utan Larsson såg Sveriges EM-offensiv ut så här: Nilsson, Källström, Ljungberg - Zlatan, Allbäck. Eller möjligen så här: Nilsson, Källström, Wilhelmsson - Ljungberg - Zlatan.

Nu?

Ingen vet.

Ruggig taktisk flexibilitet

Möjligheterna ökar exponentiellt med Henrik Larssons ja, det finns så många vinster med att få med honom i laget. Att han är en världsspelare är bara en. Med honom i startelvan får Sverige dessutom en ruggig taktisk flexibilitet. När jag sätter mig ner och skissar på de olika anfallsalternativen blir jag glad av bara tanken.

Sverige skulle nu kunna spela med Kim Källström som balansspelare, Anders Svensson, Fredrik Ljungberg och Christian Wilhelmsson som mittfältare och Larsson och Zlatan på topp.

Vi hade kanske åkt ur EM direkt, men vi skulle kunna spela så.

Jag vet att det inte är särskilt folkligt eller opportunistiskt (det finns gott om andra som spelar den rollen), men nu när så många är upptagna med att breda ut palmblad framför Henrik Larssons fötter tar jag gärna rollen som romersk slav. Ni vet, han vars jobb var att stå bakom kejsaren under triumftåget och stilla viska "memento mori", "minns att du är dödlig".

För visst, Henkes ja gör Sverige till ett tusenfalt bättre lag.

Men det gör varken Italien eller Danmark sämre.

Såg ni Sverige möta Portugal i onsdags? Såg ni att Sverige var på väg att vinna, trots att de spelade med åtta man i eget straffområde större delen av matchen? Finns det någon som tror att det där laget egentligen hade kunnat rulla ut portugiserna, men att de struntade i det eftersom det var roligare att spela försvarsfotboll?

Alltid svårförcerat

Precis. Om Sverige ska erövra Europa på kort sikt (utan en mental och teknisk revolution) så är det genom den gamla modellen. Ni känner till den vid det här laget.

Vårt landslag har de senaste decennierna dyrkat riskminimeringens evangelium. Trygghet. Var man på sin plats. Luther med skruvdobb. Aldrig särskilt sexigt, men alltid svårforcerat.

Vill man se det negativt kan man tycka att Sverige är lika sexigt som en sandsäck.

Vill man se det positivt kan man tycka att Sverige är lika svårt att knocka som samma sandsäck.

Det är där Turbo kommer in i bilden.

Originalet heter Magnus Svensson, och var den motor som för två år sedan blockerade geniet Anders Svenssons plats i VM-elvan. Folk hatade honom (och förbundskaptenerna) för det.

I år spelar Turbo på Halmstads mittfält, strax till vänster om Mikael Nilsson. Nilsson är mer konstruktiv än Turbo. Han är en spelare som aldrig ger bort en boll, som alltid hinner hem på rätt sida, som med små medel gör jobbet lättare för övriga mittfältare.

Svensson inte ordinarie

Som det ser ut nu kommer Mikael Nilsson att få spela i EM.

Fredrik Ljungberg tar den andra platsen av de tre offensiva på mitten.

Räkna på det ett tag.

Facit: Det finns bara en plats kvar, och vid sidan av planen står de oändligt bollbegåvade Anders Svensson, Kim Källström och Christian Wilhelmsson och dreglar.

Svensson är inte ordinarie och kostar ofta (defensivt) mer än han smakar (offensivt). Källström har den centrala platsen i Rennes, men imponerade inte fullt ut i Portugal. Och Wilhelmsson är en teknisk dröm, men kan bara ta platsen om Ljungberg flyttas in centralt.

Alla de där tre är underbara lirare, sorten som alla som älskar fotboll vill se mer av. I min spåkula ser jag ett småsurt folk som slår sig ner och ser Sverige spela EM-premiär med det här laget:
  Isaksson - Lucic, Svensson, Mellberg, Edman - Linderoth - Nilsson, Källström, Ljungberg - Larsson, Zlatan.

Mikael Nilsson och Fredrik Ljungberg springer som galna, Zlatan gör 1-0. Och i andra kommer Chippen in och dribblar livet ur bulgarerna.

Det kan bli roligt det också.

Vänster mittfält

Anfallare

Anfallare

?och dessa spelare kan hamna på bänken

Mittback/Mittfältare

Mittback/Mittfältare

Mittfältare

Mittfältare

Anfallare

Drömelvan med 42 dagar kvar

Målvakt

Högerback

Mittback

Mittback

Vänsterback

Höger mittfältare

Defensiv mittfältare

Offensiv mittfältare

Mer om Henkes ja till EM

Längre ned på sidan: Simon Bank med drömelvan – och bänknötarna.

Simon Bank