Ryssland sprang sönder Sverige

FOTBOLL

Ibland vill man inte sitta och rita

pilar och bågar när man ska göra en taktisk analys.

Ibland vill man bara vråla – spring för i helvete!

Vet ni vad som är det absolut minsta jag begär av ett fotbollslag?

Att de ger sitt yttersta.

Att de kämpar, att de tacklas, att de springer.

Det räcker givetvis inte – men det är i alla fall en grund.

I går var en så hopplös kväll att vi faktiskt inte behöver ta analysen så värst mycket längre om vi inte vill.

Sverige förlorade matchen redan på primärnivå.

Enligt Uefas officiella Castrol-index sprang de ryska utespelarna knappt 109 kilometer under matchen.

De svenska spelarna sprang drygt 106 kilometer.

Varje ryss sprang 250 meter längre

Varje rysk utespelare sprang alltså mer än 250 meter längre än sin svenska konkurrent.

Jag vet inte om det låter mycket eller lite i era öron, så jag översätter det i praktiska termer.

På Tivoli Neu i Innsbruck är det 82 meter mellan straffområdena. De här siffrorna innebär att varje rysk spelare sprang den sträckan minst tre gånger extra jämfört med de svenska.

Vulgärförsvaret mot detta är att det inte är någon poäng att rusa runt som huvudlösa kycklingar, men jag utgår givetvis ifrån att vi har landslagsspelare som löper med en tanke.

Det heter ofta att man ska låta bollen göra arbetet, men i dagens fotboll är det en ren, skär, förbannad lögn.

Ska man göra det enkelt för sig – och jag ser ingen anledning att krångla till det – så är det bara att konstatera att Ryssland sprang den här matchen matchen dit de ville.

De löpte isär Sveriges defensiv och skapade ytor och passningsalternativ till sig själva, och de pressade sönder de blågula anfallsförsöken innan de ens hunnit starta.

Statistiken sticker i ögonen

Det finns bara två sätt att möta såna lag.

Det ena är att spotta i nävarna och se till att springa jämsides med det.

Det andra är att acceptera att man inte har explosiviteten och uthålligheten för att klara av det, utan i stället försöka kontrollera matchtempot genom eget bollinnehav.

Riktigt vad Sverige försökte sig på har jag inte en aning om, men jag vet att statistiksiffrorna sticker i ögonen på mig varje gång jag tittar på dem.

Kalla mig primitiv – men jag hade haft lättare att acceptera detta om vi i hade gjort vårt jobb och sprungit våra meter.