Fiasko-intervjun

...och alla andra sköna minnen från fotbolls-VM

1 av 3
FOTBOLL

Det var presskonferens i Frankfurt, dagen före semifinalen mot Japan.

Jag hungrade efter nyheter och såg Sara Thunebro som ett smörgåsbord dit man kunde gå och roffa åt sig avslöjanden. Hon bor ju i stan, så jag förberedde inga frågor utan steg självsäkert fram.

Hur det gick?

Lysande, om du frågar mig:

Du kanske fick frågan förut, men... äh, är det här din hemmastadion?

– Vi spelar inte på Commerzbank arena, tyvärr. Den är lite för stor för Frankfurt (51 500 platser, hennes lag brukar ha en tiondel).

Finns det något sportsligt du kan berätta om det här, som hjälper laget?

– ...

Jag menar, har du spelat här?

– Vi har inte spelat här i ligan och jag vet inte riktigt vad du vill ha ut av den frågan. Vad ska jag svara?

Jag tänkte att du kanske är van vid gräset.

– Nej.

Kommer det vara några särskilda Sara Thunebro-fans på matchen som är tyskar och som du inte känner?

– Det vet jag inte, för jag känner i så fall inte dem. Vad har du för frågor?

Jag menar, du vet väl om du har fans som följer dig på era hemmamatcher?

– Kan du svara på det (här vände hon sig till en annan reporter)? Hjälp!

Hm. Hur bra är Japan?

– Japan är ett jättebra lag.

VM:S 3 BÄSTA PRESTATIONER...

1. Ayumi Kaihori, Japan mot USA:

USA gjorde turneringens bästa halvlek utan att göra mål. De fortsatte mangla i andra och över förlängningen utan att avgöra. Till sist förvandlades världens mest självsäkra straffskyttar till nollor. Allt var Kaihoris förtjänst.

2. Marta, Brasilien mot Norge:

Det krävs en världsartist för att komma undan med en så tydlig knuff, men resten av uppträdandet var magnifikt. Marta satte två mål och spelade fram till ett tredje.

3. Homare Sawa, Japan mot Mexiko:

Motståndet var ynkligt, men Sawa var mästerlig. Turneringens enda tremålsskytt i en match.

...OCH DE ALLRA VÄRSTA SNEDSTEGEN

1. Gyöngyi Gaal, domare mellan Australien-Ekvatorialguinea:

Ekvatorialguineas Bruna var helt loj, helt iskall när hon plockade upp bollen i straffområdet, tog två steg och släppte den bakom ryggen till sin målvakt. Hands? Straff? Det beror på vilken domare man har.

2. Sandra Sepulveda, Colombia mot USA:

Hon är 165 centimeter enligt officiella papper, men mot USA verkade hon ha krympt tre decimeter. Sepulveda var som ett barn som kastats in i en för stor bur. Hon vann inte en luftduell, tog inte ett enda avancerat skott.

3. Kim Carroll, Australien mot Sverige:

Den blonda mittbacken ansträngde sig för att frispela Schelin i första halvlek. I andra fick hon sin efterlängtade assist med en dumihuvudet-boll hemåt som Schelin stal.

SKÖNA (OCH MINDRE SKÖNA) VM-MINNEN

  "Gyttjeträningen"

Lisa Dahlkvist stirrade ut Hope Solo och sänkte USA från straffpunkten. Lotta Schelin rundade Australiens målvakt och tog oss till semi. Marie Hammarström bombade in brons­målet.

Men när Thomas Dennerby gräver i huvudet glimrar ett minne lika starkt:

– Vi är tillbaka på pre-campen, precis när tjejerna kör militär hinderbana. Vi har lagt presenningar och löv och grenar över massa gyttja. Så drar de dit, tävlingsmänniskor om de är, och så kommer de ut helt leriga. Det var gyttja därunder! Där testade vi gränserna på dem!

  Lottas beundrare

Moussier Tombola är en fransk Markoolio-figur. I fjol plågade han landet med sin hopprepsdans med tillhörande låt.

För ickefransoser var svenskornas måldans obegriplig, för herr Tombola var den en ära. Han följde svenskornas matcher och när Sportbladet ringde honom för en hälsning svarade han med en video där han proklamerade sin kärlek till Lotta Schelin och mimade fram en gubbig version av svenska nationalsången.

En busschafför, en busschaufför

Eddy är tyskturk och ovanligt gladlynt. Han gillar att köra buss, men ogillar att variera musiken. Har man hittat en låt man diggar räcker väl det?

Så beskriver svenskorna sin chaufför under VM. Varje resa, i det närmaste oavbrutet, lirade han Tarkans puss-puss-disco ”Simarik”.

När Eddy under slutspelet upphörde med låten klagade spelarna. De bad honom inte bara dra igång Tarkan igen, de bad honom höja volymen. Och så uppfann de mästerskapets andra dans.

– Varenda gång i bussen fram och tillbaka har vi klappat och hoppat fjantigt när han gör pff-pff-ljudet, säger Schelin.

Inför bronsmatchen kollade svenskorna som vanligt på en peppfilm. Det varvades foton och klipp från matcher, träningar och införlägret i Stenungsund. För att ladda filmen med värme och gjuta mod i spelarna gick förbundskaptenerna på Eddys linje. Så bilderna ackompanjerades av ”Simarik”.

  Förkylningskuren

– Inge­fära, citron, shit och tabletter och hit och dit.

Lotta Schelin redogör så ingående hon kan för metoderna hon testat för att kurera sin svidande hals under mäster­skapet. Hon lägger också till ”jag tycker fan inte det har funkat ett skit”.