Frändén: I kväll kommer vi uppleva mer än en tyst minut

FOTBOLL

PARIS. Ett år har gått efter attentaten och såren har börjat läka i Paris.

Men före avspark i kväll kommer Les Bleus kastas tillbaka till en natt av rädsla som de aldrig glömmer.

Att fotbollsmatcher föregås av en tyst minut är inga ovanligheter. I Spanien är det mer regel än undantag att spelarna samlas i tystnad – om än ibland till musik – före avspark för att hedra en gammal klubblegendar som gått bort eller offer för en naturkatastrof på en annan kontinent. I kväll på Stade de France kommer vi att få uppleva något annat.

Nästan ett år har gått sedan arenan norr om Paris blev ett mål för jihadisternas groteska projekt att sätta skräck i omvärlden. De tre självmordsbombarna vid Stade de France visade sig varken särskilt kyliga eller strategiskt lagda. De lyckades ”bara” få med sig en civil person in i martyrdöden utanför fotbollsarenan, men runtom i Paris hade dödspatrullerna bättre utdelning.

När den första bomben smällde av utanför arenan stannade ytterbacken Patrice Evra, som har bollen, upp mitt i en rörelse med en undrande gest.

Men trots ännu en smäll sekunderna senare spelades matchen på Stade de France färdigt.

Overklig del av landets historia

Bilderna av publikens planinvasion efter slutsignalen är en mycket konkret och samtidigt overklig del av både Frankrikes och det franska landslagets moderna historia.

– Det var först efter matchen som vi fick veta vad som hänt. Hemska timmar följde, många av spelarna hade familj i Paris. Det går aldrig att glömma det, berättade Didier Deschamps för Sportbladet i veckan.

Medan det tyska landslaget hölls kvar på arenan fram till morgonen därpå kunde Les Bleus eskorteras därifrån fram på småtimmarna.

Då hade mittfältaren Lassana Diarra förlorat en kusin i massakern på en av uteserveringarna i östra Paris. Antoine Griezmanns syster befann sig på konsertlokalen Bataclan, men lyckades komma därifrån levande.

Dagarna som följde på attentaten i Paris var märkliga på alla håll i Frankrike. Landslaget åkte till England för att spela vänskapslandskamp på Wembley.

Tiden kommer stå stilla

Där mötte spelarna media med tårar i ögonen. Under matchen sjöng Wembleys läktare Marseljäsen på franska med en nästan bedårande brittisk brytning.

– Det var inte en fotbollsmatch vi spelade där. Vi hade varken den mentala eller fysiska styrkan för det, säger Deschamps.

Det har gått ett år och livet går vidare i den franska huvudstaden. Mot Sverige står tre viktiga poäng på spel för ett landslag som förväntas relativt enkelt avgå med segern 90 minuter senare.

Men just före avspark i kväll kommer tiden stå alldeles stilla i en minut på Stade de France.