Fotboll

”Allt hat gjorde att jag inte ville snacka mer...”

Martin Mutumba om sitt usla 2010, glädjen över att vara tillbaka i AIK – och varför han inte gillar att synas i medierna

Foto: Dennis Pettersson

Snart tystnar det om Martin Mutumba, men i går pratade AIK:s senaste nyförvärv.

Sportbladet träffade guldhjälten från 2009 för att snacka om succéåret, säsongen som kommer och det som passerade däremellan.

– Martin Mutumba var sämst ifjol, säger 25-åringen.

Rubriken till den här texten kan bli den sista i sitt slag på ett bra tag. Martin Mutumba ska i sin återkomst till svensk fotboll inte prata, eller i alla fall säga så lite så möjligt, till pressen under säsongen som kommer. Det slår han tydligt fast.

– Jag är glad att vara tillbaka, men det finns inte så mycket att säga, förklarar han inledningsvis när han kommer ut från sitt fyspass – kroppen är inte redo för matchspel riktigt än – på träningsanläggningen Karlberg.

Sånär som på ett skägg är det mesta sig likt hos Martin Mutumba. Och det är inte så konstigt egentligen: det var faktiskt inte mer än ett halvår sedan den tekniske yttern under uppmärksammade former lämnade AIK för ungerska Videoton.

Nu är han tillbaka.

– Jag är glad som fan. Det var länge sedan jag var så här glad. 2009 kanske, säger han.

– Det är inte så mycket som har hänt här. Det var som att komma hem.

Nobbar morgonsoffan

Men i medierna ska det alltså vara tyst framöver.

– Man måste visa saker innan man snackar, annars kommer folk säga att jag är killen som bara pratar. Sitter jag i morgonsoffan – vem fan är jag att sitta där och säga saker? Om jag gör 15 eller 20 mål kan jag sitta där och snacka. Vem fan är jag att ha en blogg som alla ska läsa? Okej, kanske för att jag är en kul människa. Men Gerndt eller Avdic har gjort riktigt många mål – dom kan ha en blogg. Martin Mutumba 2010? Han var sämst 2010 .

Känner du så?

– Jag var i Ungern och det var fiasko. I AIK gjorde jag inga poäng och var allmänt dålig. Jag var med i VM-studion och allting. Sådana grejer, det är inte jag.

Att du håller en låg profil – hänger det ihop med hur laget resonerar eller är det något personligt?

– Bara personligen. Jag har blivit äldre och... jag har aldrig gillat att vara med i media. När jag gjorde min tatuering – jag har sagt det femtusen gånger – var det för att jag trodde så jävla mycket på det själv, att vi skulle vinna SM-guld. Folk kan säga att allsvenskan är världens sämsta liga men jag är stolt över att ha vunnit.

Men det verkade ändå som att du tyckte det var ganska roligt när tatuerade dig och snackade med oss om det..?

– Ja, jag tyckte det var skitroligt och allting. Jag tänkte att fan vad kul det är, alla journalister är skitschyssta men sen när det går sämre, det är klart att de måste skriva sanningen: de kan inte skriva att Martin Mutumba var bäst på plan när vi förlorar med 10–0. Men alla kommentarer och allt hat från människor gjorde så att jag inte kände för att uttala mig mer. För annars tror folk att de känner mig. Och journalisternas texter gjorde mig sur för det är absolut inte så att jag alltid vill synas i media.

”Ge mig pengar”

– Jag är laidback, jag går inte runt och letar efter tillfällen att vara med i teve. Många gånger när jag varit med har jag fått pengar. Jag frågar alltid, varje gång ”ge mig pengar så är jag med”. Jag är inte med gratis. I Sverige får man inte så mycket pengar av att spela i allsvenskan, så är det bara.

Du har gått ner i lön jämfört med Ungern...

– Ja, nu är jag fattig (skratt).

– Nej, det är inte så bra pengar. AIK har inte så bra med pengar men vad ska man göra? Det kommer att gå runt ändå. Pengarna kommer i andra hand. Det är ingen hemlighet att man alltid vill spela utomlands för det finns inga pengar i Sverige.

Trots att Mutumba håller inne allt snack om sin egen kapacitet tror han att han lärt sig ett och annat under halvåret i Ungern.

– Det har gett mig skitmycket. Jag har alltid kommit tillbaka starkare och nu kommer jag tillbaka starkare än någonsin. Men jag vill inte säga för mycket...

FAKTA

SNACK/Martin Mutumba om...

... Andreas Alm och Nebojsa Novakovic

– Jag sa alltid att Micke Stahre är en av de bästa tränarna jag haft tillsammans med Alm, Christer Swärd och Lee Baxter. De gjorde mig riktigt bra. Alm och jag jobbade mycket ihop, värmde upp inför matcher och så. Och alla som hejar på AIK vet vad Nebo har gjort för klubben. Det är perfekt nu.

... IFK Göteborg:

– I Sverige gillar alla Göteborg – alla är likadana, ingen sticker ut för mycket. Men AIK, det är lite mer som… de utstöttas lag. Även om vi inte vunnit på elva år så säger vi att vi är bäst, förstår du. Men i Göteborg har alla håret såhär (Mutumba visar en sidbena) eller mittbena. Robin Söder är söt och snackar bra, Tobias Hysén snackar bra, men i AIK säger vi att vi är bäst även om vi inte vunnit. Och sen när vi vinner så får alla såklart höra det.

... Mohamed Bangura:

– Jag har sett honom mycket. Man kan inte säga att han spelade själv, då är man oschysst mot laget, men han är riktigt bra.

Hur långt kan han gå?

– Jag tror han gå skitlångt. Han är ödmjuk och en rolig kille.

... förväntningarna från journalisterna:

– Alla vill bara höra mig säga ”Kungen är tillbaka”, ”Messias är tillbaka!” – som om jag skulle säga såna grejer. Det spelar ingen roll om jag gjort 20 mål i Ungern, jag skulle ändå hålla mitt självförtroende inom mig.

... klubbkärleken:

– Jag älskar AIK. Jag kommer alltid säga att jag älskar AIK, oavsett om vi spelar i division tre eller division tusen. Det är min klubb.