Hemligt, det blir bäst så

Bergström: Därför vägrar Disciplinnämnden berätta om bötesbeloppen

1 av 2 | Foto: Foto: SCANPIX
Pengar gick upp i rök AIK tilldömdes 150 000 i böter efter läktarskandalen i Södertälje. Men hur Disciplinnämnden kom fram till den summan är något som hålls hemligt.
FOTBOLL

Det blir för mycket tjat.

Därför berättar inte Disciplinnämnden exakt hur de sätter bötesbeloppen.

Gör hemlighållandet dig orolig?

Lugn, de är supersäkra på att de har satt rätt varje gång.

Allt står beskrivet i en mening. Den är på lite träig svenska och publicerades på förbundets hemsida i torsdags:

”Bland supportrar och föreningsanknutna finns en uppfattning att just det egna laget alltid blir felaktigt behandlade och hårdare bestraffade av Disciplinnämnden...”.

Hängde ni med?

De menar alltså att du inte ska känna dig originell om du klagar på hur ditt lag bestraffades, för det gör alla ändå alltid.

Bakgrunden är Disciplinnämndens beslut från förra torsdagen. Efter smällarna som bröt matchen mellan Syrianska och AIK fick hemmalaget fick tre poäng och bortalaget 150 000 kronor i böter.

I domens motivering står om den särskilda hänsynslöshet som AIK-supportrar visade. Det är inte bevisat om det knallskott som närapå träffade den assisterade domaren Daniel Wärnmark kom från AIK-håll, men nämnden föste ihop sex andra knallskott, mynt och tändare. Det ansågs illa nog.

”Utgjorde en påtaglig fara”

Varför bötesbeloppet blev så högt motiverades med att kastandet utgjorde ”en påtaglig fara för att personskador kan uppkomma”.

AIK har överklagat domen. Sedan den offentliggjordes har mobilen glött hos nämndens ordförande Khennet Tallinger.

– Jag ska inte säga att jag har haft hundratals samtal och sms, för det stämmer inte. Jag har haft tusentals. Det ringer hela tiden, säger han.

I måndagens hemmamatch mot Helsingborg vecklade AIK:s ståplatspublik ut banderoller. Om man bortser från det vräkiga språket och dumpatriotismen framkom ändå en vettig fråga: hur sattes summan och varför var den högre än tidigare fall när pyroteknik kastats in?

”Alla ärenden är unika”

Khennet Tallinger är en av tre brottmålsdomare i Disciplinnämnden. Han ser klara likheter mellan sina åtaganden och har ett exakt svar på hur böterna sätts. Han vill bara inte ge ut det.

– Vi har för oss själva en praxismall där vi gör en samlad bedömning på den så kallade brottsligheten. Vi utgår alltid från praxis, alltså vad vi har dömt tidigare. Men du kan aldrig läsa av på en centimeter- eller millimeterskala om det ska vara just 145 eller 150, säger han.

För att bringa klarhet: exakt hur ser praxis ut?

– Vi håller det för oss själva, för alla ärenden är unika. Det finns alltid omständigheter i ett ärende som inte liknar något annat. Om vi ger ut praxis så kan vi ge oss på att folk utgår från dem och inget annat. De ska i stället ses som en bra plattform eller trampolin.

Ni hävdar att folk alltid känner sig motverkade. Varför inte bara helt öppet visa era kriterier och slippa lite skitsnack?

– Du kan inte ana vilket extrajobb det skulle bli. Då blir det än mer fallgropar för missuppfattningar.

– Det är som i ett misshandelsfall. Vi kan inte sitta och räkna slag, eller bara räkna skadorna. Vi tittar på beteendet.

Okej. Man kan alltså inte lita på att folk kommer att förstå och tolka rätt. Vore det ändå inte skönt att som ett statement presentera er praxis? Jag menar, du lär ju inte få fler samtal.

– Vi sätter redan ut hela beslutet på hemsidan, men jag har känslan att de som ringer inte läser dem ens. De tittar bara på slutet, vad resultatet blev, vilket är problematiskt för oss och för er i media.

Har alltid varit eniga

Om ni inte kan välja mellan 130 000 eller 150 000, blir det omröstning då?

– Nej, en diskussion. Vi har en whiteboard där vi skriver upp plus och minus. Och så kollar vi gamla rättsfall.

Har ni alltid varit eniga?

– Ja, hittills.

Har ni i efterhand ångrat er?

– Nej. Hittills är det aldrig så att vi i efterhand kände, ”här gick det åt helvete”.

Då återstår att reda ut en sak: var hamnar pengarna?

Det vet inte Tallinger, därför får vi vända oss till förbundets generalsekreterare Mikael Santoft.

– De används inom verksamheten och gör nytta för fotbollen, säger han.

Varför öronmärker man inte pengarna till att motverka nytt läktarvåld?

– Vi har beslutat att inte ha det så.

Jo, men varför?

– Vi vill inte hamna i en situation där det kan framstå som att vi vill få in bötesbelopp. Vi vill ha noll kronor i böter. Om vi säger att alla böter går till vissa projekt säger vi indirekt att det är bra att klubbar får betala. Det tycker vi inte.