"Klubben är mitt andra hem"

Trotjänaren Magnus Erlingmark om kärleken till Blåvitt

FOTBOLL

Det sägs att klubbkänslan sitter i väggarna på Kamratgården.

Magnus Erlingmark håller med.

Han har lärt känna de där väggarna under sina åtta år i IFK Göteborg.

- Det här är mitt andra hem, säger han.

Magnus Erlingmark med SM-bucklan 1995.
Foto: ANDERS DEROS
Magnus Erlingmark med SM-bucklan 1995.

Kamratgården ligger vackert.

Den grönskande naturen ramar in den vita anläggningen där bakom Magnus Erlingmark på Alfred Gärdes väg utanför Göteborg.

Här känner stigarna från parkeringen upp till stenplattorna utanför huset.

Kamratgården är också väldigt bekant med Magnus Erlingmark.

Han har blivit klubbens trotjänare.

Det finns några till i allsvenskan. Spelarna som blir klubben trogen oavsett framgångar, motgångar och förändringar.

"En speciell känsla att dra på sig tröjan"

Det kan bero på att de inte får chansen att byta klubb.

Det kan också bero på att de inte vill flytta.

Magnus Erlingmark har haft chansen att sticka från IFK Göteborg. Han var mer eller mindre på väg till Landvetter för en lång flygning till Kina 1999, men tackade nej.

- Jag insåg att flytten till Kina skulle vara ett äventyr mer än en fotbollsmässig utmaning. Även om det hade givit mycket pengar så kände jag att det inte var riktigt rätt, säger Magnus Erlingmark.

Så han blev kvar i IFK Göteborg.

Klubben som han efter tredje erbjudandet skrev på för 1993.

Du har upplevt SM-guld, Europacupspel, harvande i allsvenskan och avgående tränare. Vad har fått dig att stanna?

- Jag trivs bra här. Det är en klubb med stora resurser, som satsar bra, som har bra träningsmöjligheter och egna talanger, säger han.

Kan du beskriva din klubbkänsla för Blåvitt?

- Jag höll på Blåvitt redan innan jag kom hit och det var klart att det var en speciell känsla att dra på sig IFK-tröjan. Men sedan är det också en viss känsla som man får när man träffar tränare, ledare och spelare många gånger.

Talar om gården med värme i rösten

- Om man kopplar ihop klubbkänslan med lagandan så betyder det mycket. Det handlar inte bara om att vara hyggliga mot varandra. Det handlar också om att ställa krav på varandra så man kan utvecklas.

Har känslan alltid varit likadan - oavsett resultat?

- Känslan försvann lite grann under de tunga åren. Man arbetade lite annorlunda då, lite i panik. Nu har vi startat om från början.

Så känslan sitter verkligen i väggarna?

- Ja, det kan man säga. Gamla spelare kommer ofta upp och äter lunch, gården ligger fint. Ibland tänker jag på det när jag svänger in på vägen hit.

Han talar om Kamratgården med värme och vördnad i rösten.

Man kan säga att Magnus Erlingmark själv blivit en del av den blåvita klubbkänslan.

En trotjänare som satt sina spår.

Så här svarade Magnus Erlingmark på Sportbladets enkätfrågor

Petra Thorén