Höst, fem plusgrader - nu brukar guldfrossan sätta in

FOTBOLL

NORRKÖPING

Kineserna har ett ordspråk för den allsvenska situationen just nu:

"Äkta guld behöver inte frukta eldprovet".

Ändå är det just nu, med tre-fyra omgångar kvar, som guldfrossan brukar sätta in.

Som för Malmö FF i går i Sundsvall...

Så plötsligt har Djurgården avgörandet i egna händer: vinst i kvällens derby och serieledning - och dags för blårandig guldfrossa borta mot Kalmar 20 oktober?

Lövträden brinner och hösten är underbart härlig.

Härlig förutom att det denna söndag var så förbannat kallt, åtminstone för oss i blåsten här på Idrottsparken.

Fem plusgrader och jag led verkligen med TV4-Sportens Björn Andersson som - sådan är policyn på det företaget - tvingades klä om till kavaj, skjorta och slips för att kunna genomföra sina efter-matchen-intervjuer.

Frös gjorde man ju ändå trots mössa, långkalsonger och dubbla tröjor under jackan.

Kanske borde jag fundera på att förstärka kroppens lager av underhudsfett...

Örgryte hade turen med sig

Nu är Örgryte åter med i guldjakten, men man var inte lika imponerande som senast mot Djurgården. I stället spelade man förståndigt och hade också turen med sig.

Båda Öis-målen kom på fasta situationer - 1-0 efter ett inkast, 2-1 efter en frispark från kanten, båda med Markus Johannesson som organisatör - och jag tvingas hålla med Norrköpings Håkan Ericson om att båda målen var billiga.

För Örgryte betyder detta dock bara att historien rättat till en del tidigare misstag, det vill säga otur.

Jocke Karlsson, den 33-årige centerveteranen från Malmberget, var bäst på plan, och så tilltaget som han spelade denna dag är det en gåta, att Öis inte vill ha honom kvar nästa år.

"Afonso lär väl inte stanna..."

Men sista ordet kanske inte är sagt än i denna fråga. Eller som Jocke kommenterar det:

- Afonso lär väl inte stanna...

Ingen av Örgrytes båda nyblivna landslagsmän tillhörde förgrundsfigurerna.

För första gången såg man hur liten (182) Dick Last är i målet, och han hade problem båda med hörnor och inlägg.

Martin Ulander, mittfältaren som är förbundskaptenernas "backfynd", spelade inte hela matchen på grund av en tidigare förkylning, och klokt nog avstår han också kvällens läktarbiljett på Råsunda-derbyt.

- Vi samlas inte förrän klockan 23, så Dick Last, Mackan Allbäck och jag tar ett kvällsplan direkt till samlingen, berättar han.

Mattan ligger utrullad, Dif

Sundsvallsgiffarnas poängskörd mot topplagen är intressant. Hade man inte varit såna jättedödare och plockat den allsvenska topptrion på så många poäng, 13 hittills, så hade Giffarna faktiskt legat sist.

Enkel matematik: 32-13 = 19, två poäng efter Kalmar FF.

I stället har norrlänningarna nu rullat ut mattan för Djurgården, som inte längre behöva lita till andra utan av egen kraft i kväll kan gå upp i topp.

Det låter som en lätt uppgift för det lag som spelar Sveriges mest attraktiva fotboll och som också skapat PR för sin förening landet runt via Kanal 5:s båda direktsändningar från cupsemifinalen mot Malmö FF (4-0) och Uefa-cupmatchen mot FC Köpenhamn (3-1).

Sällan har väl heller Hammarby med sitt Råsunda-spöke varit så nederlags-tippat i ett derby som denna gång, men alla som någon gång haft kontakt med ett derby vet att" - så lätt är det minsann inte.

I ett derby gäller inga vanliga regler.

Jo, fotbollsreglerna förstås - men inga vanliga mentala normer och system.

AIK och Hammarby tappade

Roligt förresten att de tre topplagen ligger så nära varann även målmässigt: Malmö +16, både Örgryte och Djurgården +13.

Låt mej till sist få påminna om lite tidigare guldfrossa just vid fjärde omgången från slutet:

Som 1999 då AIK ledde med fyra poäng, föll mot Halmstad, 0-1, och till slut tappade guldet till Helsingborg.

Som 1998 då Hammarby ledde, tappade poäng mot Halmstad, 1-1, och AIK till slut vann efter att i sista omgången ha gått om Helsingborg, som i detta läge bara var fyra.

Guldfrossa var ordet.